Här tar människan rovfiskens plats

Fiskaren Robert Westin och hans medarbetare arbetar hårt för att skapa balans i Svartbyträsket igen. "Det vi gör nu är att vi tar rovfiskens plats. "

Robert Westin, Ammar Alabdo och Salah Akabea arbetar i sommar med att ta upp så mycket vitfisk som de bara kan. Ibrahim Katembo saknas på bilden, men deltar också i projektet.

Robert Westin, Ammar Alabdo och Salah Akabea arbetar i sommar med att ta upp så mycket vitfisk som de bara kan. Ibrahim Katembo saknas på bilden, men deltar också i projektet.

Foto: LENA TEGSTRÖM

BODEN2018-07-16 21:18

Med sig har han Ibrahim Katembo, Ammar Alabdo och Salah Akabea. Under måndagen tog de upp 510 kilo vitfisk. I och med det plockar de även bort fosfor, cirka åtta kilo fosfor per ton.

– I år tror jag att vi når tio ton fisk som vi tar upp, säger Robert Westin.

Under årens lopp har kommunen genomfört en rad åtgärder, men nu blommar algerna igen.

– När man började med åtgärderna här i Svartbyträsket i slutet av 1980-talet fanns det generellt ganska lite kunskap om hur man skulle restaurera sådana här typer av vattendrag som är övergödda. Med åren har vi blivit bättre på det i Sverige och Finland, eftersom vi har ett gemensamt problem med Östersjön. Den kunskapen har man tagit med sig och använder numera i insjöar som är övergödda. Det är samma problematik, med algblomningen i Östersjön och i Svartbyträsket, och av samma anledning, säger Robert Westin.

De är övergödda och det finns för få predatorer. I Svartbyträsket tog man bort gäddans lekområden när man tog bort vassen. Nu håller vassen på att komma tillbaka. Växtligheten fungerar samtidigt som reningssystem, eftersom den binder kväve och fosfor.

– Det är många år sedan det fanns så mycket vass, men det är ändå för lite, säger Robert Westin.

Och gös planterades in 2007. De har överlevt och reproducerar sig.

– De är få. Beståndet av abborre är bra, nästan lite för stort. Det är mycket småabborre. Det är en indikator på att sjön är övergödd. Den hinner inte växa till sig för vitfisken konkurrerar om samma föda med abborren när de är yngel. Abborren har inte en chans eftersom det är så otroligt många fler vitfiskar. Vi tar upp småabborren i reduktionsfisket och släpper tillbaka allt över 12-15 centimeter.

Långsiktigt kommer det vara positivt för dem som fiskar abborre, tillägger Robert Westin.

– Vi kommer få mer abborre och den kommer bli större när den får en chans att växa till sig.

Vad måste göras för att få bort algerna?

– Precis det vi gör nu tillsammans med några andra åtgärder. Det krävs mer krafttag kring åtgärderna.

Anledningen till att det har blivit den här statusen igen är att kommunen upphörde med reduktionsfiske som pågick när Robert Westins pappa, Bosse Westin, levde.

– När fisket pågick blev det mycket bättre vattenkvalité i träsket. Sedan gick det några år och vitfisken fick en chans att åter överetablera sig.

Kommer man alltid att behöva fiska?

– Nej, inte alltid, men så länge vi har obalans i sjön.

Reduktionsfisket började i våras som ett LOVA-projekt. LOVA står för lokala vattenvårdsåtgärder, som kommunen får bidrag för. Det har under sommaren övergått i ett integrationsprojekt och till hösten kommer LOVA-projektet tillbaka igen.

– Reduktionsfisket måste fortgå tills man har rätt balans i sjön med mycket gädda, rätt typ av abborre och gös, som håller på att etablera sig. Då betar de ned beståndet av vitfisk, säger Robert Westin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om