Trafikverket offentliggjorde på måndagen en rapport om förorenad mark på Bodens bangård, Trafikverkets mark.
Rapporten föredrogs på miljö- och byggnämndens möte av Trafikverkets Henrik Eriksson och konsulten Josef Bjuhr, Sandström Miljö- och säkerhetskonsult.
Zoner
Tre zoner pekas ut i rapporten:
En gasfabrik som var i bruk fram till 1920. Föroreningen beräknas omfatta 30.000 kubikmeter jord med kreosottjära.
Ett område vid lokstallarna som använts vid hantering av diesel. 3.000 kubikmeter.
Ett dike vidmalmförbifartsspåret. Cirka 1.000 kubikmeter jord innehåller kreosot och arsenik som kommer från närliggande Bodensågen.
Alla områden ligger på östra sidan av bangården, mellan denna och malmbanespåret.
Belysning
Fabriken tillverkade en gång i tiden en gasblandning som användes till belysning i persontågen innan elektrifieringen. Tillverkningen har lämnat efter sig kreosottjära, ett cancerframkallande ämne.
– Restprodukten var kreosottjära som dumpades eller läckte ut, sade Josef Bjuhr. Den är tyngre än vatten och gått ner på djupet under grundvattennivån.
Mot sydost
Cirka 10.000 kvadratmeter är förorenad ner till 8-9 meters djup. Spridningen har gått cirka 150 meter åt sydost från gasfabrikens dåvarande läge ungefär mitt på bangårdens östra del.
– Det är stora volymer. En hektar ner till nio meters djup. Ett stort dagbrott.
Oklart är hur långt spridningen kan nå och riskerna med kreosottjäran. Spridningen är långsam och nedbrytningen likaså.
Metoder
Det går att frakta bort massorna, men transporterna blir mycket omfattande. En destruktionsanläggning i Örnsköldsvik nämns som mottagare. En annan modell är att på kemisk väg bryta ner ämnet på plats. En tredje väg är att göra en inneslutning så att spridningen via grundvattnet hindras.
– Metoderna skräddarsys för olika platser. Kostnaderna uppgår till stora belopp.
I första hand ska nu miljö- och byggnämnden som tillsynsmyndighet fundera på hur man ska agera.