Kommunen vill inte ta över statens ansvar

Mottagningsutredningen föreslår att staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagande av asylsökande och nyanlända. Det motsätter sig Bodens kommun, som anser att ansvaret under hela asyltiden ska ligga på staten.

När Gunnarbyn hade ett boende för asylsökande arrangerades aktivitetskafé i Folkets hus där asylsökande och bybor umgick. Arkivbild.

När Gunnarbyn hade ett boende för asylsökande arrangerades aktivitetskafé i Folkets hus där asylsökande och bybor umgick. Arkivbild.

Foto: Lena Leffler

BODEN2018-11-22 05:00

Mottagningsutredningens uppdrag har varit att lämna ett förslag till regeringen om ett sammanhållet system för mottagande av asylsökande och nyanlända.

Huvudförslaget innebär ett delat ansvar mellan stat, kommun och landsting. Bodens kommun stöder inte det.

Kommunen bedömer att ett utökat ansvar för snabba och flexibla boendelösningar troligen kommer medföra ökade kostnader. Den är tveksam till att ersättningssystemet ger kommunen full kostnadstäckning och motsätter sig även att ta över ansvaret för avvisning från boenden.

Den anser att ansvaret för mottagande, boende och tidiga insatser under hela asyltiden även fortsättningsvis i huvudsak ska åligga staten.

Kommunen framhåller att det med ett ändrat ansvar finns en betydande risk för minskade arbetstillfällen och förlorad kompetens inom området. Det kan också påverka den gemensamma arbetsmarknaden i Luleå och Boden negativt, bedömer Bodens kommun.

Utredaren föreslår också att det etableras ankomstcenter enbart i befolkningstäta regioner. Något som Bodens kommun avstyrker.

– Motiveringen är att de ska ligga nära en internationell flygplats. Då blir det underförstått de tre storstadsområdena. Då blir det inget alls i norra Sverige norr om Stockholm. Det blir konstigt, eftersom storstadsområden har en utmaning med befolkningstätheten. Medan vi här uppe vill bli fler, säger Claes Nordmark (S), kommunalråd.

Kommunen bedömer att det finns flera starka skäl till andra placeringar och framhåller vikten av geografisk spridning. Det är en viktig del i arbetet att stärka regionernas utveckling, påpekar kommunledningen.

Den höga invandringen till Boden har bidragit till en liten men stadig befolkningsutveckling. Av alla som invandrat sedan 2004 bor cirka 1 700 kvar i Boden.

– Möjligheten att få folk att stanna genom att de först kommer hit är större än att få människor att flytta hit efter att de kommit till storstadsområden, säger Claes Nordmark.

Kommunen är också tveksam till stora ankomstcenter och påpekar att Bodens erfarenhet är att mindre, småskaliga enheter ger större trygghet.

Den framhåller också kommunens mycket goda förutsättningar för en effektiv hantering i integrationens alla faser. Det finns en upparbetad samverkan. Dessa samarbeten och kompetenser vill man ska tas tillvara.

– Här finns goda möjligheter till integration och att de nyanlända blir en del av samhället. Vi är duktiga på det i Boden och norra Sverige.

Han pekar bland annat på Gunnarsbyn som ett bra exempel.

– Det är ett väldigt bra exempel på att en hel bygd kan ta sig an en sådan sak, som man kanske inte alltid kan göra i en storstad.

Kommunen påpekar även att vistelsetiden inte får bli för lång på ankomstcenter, inte längre än 30 dagar, för att minska risken att det blir ett institutionsboende.

– Det gynnar inte någon, säger Claes Nordmark.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om