Lång väntan på hjälp

Christer Isaksson, 47, bor i ett särskilt boende, Hemvägen i Boden. Han lider av sjukdomen Guillian-Barré, som har gjort att hans nerver inte har kontakt med musklerna. Han sitter i rullstol och har problem med finmotoriken. Han har svårt att greppa saker.  ? Jag kan sitta här och tänka att jag ska resa mig upp och springa till stan, men det går inte, säger han. Assistenterna drogs in Dessutom lider Christer Isaksson av diabetes, som har förstört hans njurar. Han behöver daglig hjälp med att exempelvis raka sig och gå på toaletten. Maten får han av hemtjänsten. Fram till den sista februari hade Christer Isaksson två personliga assistenter, men sedan drogs de in och ersattes av insatser från hemtjänsten. På kvällen och natten är han hänvisad till kommunens nattpatrull.  ? En gång larmade jag och behövde gå på toaletten. Då fick jag vänta i tre och en halv timme timme, men jag lyckades hålla mig. Nu i lördags larmade jag efter hjälp vid 21-tiden, då fick jag vänta i över en timme. När nattpatrullen kom var det för sent, då hade det hänt en olycka. Det var likadant nu i måndags säger han och suckar. Han tillägger:  ? Bara att behöva hjälp med toalettbesöken är väldigt generande i sig. Vad jag reagerar på är att sådana här olyckor inte ska behöva inträffa, kommunen måste sätta in mer personal så att det inte händer. Enligt Christer Isaksson är anledningen till att hans assistenter tagits bort att kommunen beslutat att inte betala för den insatsen längre.  ? Försäkringskassan har sagt att jag kommer att bli frisk, det är därför. Mer isolerad än tidigare Han får hjälp med morgonbestyren av hemtjänsten mellan 9 och 11, sedan kommer personal med hans lunch och middag. Han betonar att han absolut inte beskyller personalen för det han anser är dålig service.  ? Hemtjänstens personal gör ett strålande jobb utifrån de förutsättningar som den har. Det är beslutsfattarna som måste börja se konsekvenserna av sina beslut. Christer Isaksson påpekar att det är både smärtsamt och förödmjukande att behöva sitta i sin egen avföring. För honom har indragningen av den personliga assistansen även inneburit ökad isolering. Tillsammans med assistenterna hade han möjlighet att åka till stan och vistas utomhus betydligt oftare än i dag. Nu får han hjälp med att gå till affären en gång i veckan, till stan kan han åka en gång per månad.  ? Sedan jag blev sjuk har jag suttit konstant i rullstol, när jag inte har legat ned, alltså. Christer Isaksson bodde tre år i Texas, USA med sin amerikanska fru och det var också där han insjuknade. Han tror att sjukdomen i hans fall utlöstes av att han fick en influensaspruta. Efter att ha legat på sjukhus i månader och försäkringen inte räckte till för fortsatt vård flyttade han tillbaka till Sverige och Boden. Det var i februari förra året. Han konstaterar sorgset att sjukdomen förstörde hans äktenskap.  ? Vi beslutade oss för att skiljas, som vänner. Lång sjukhusvistelse Christer Isaksson berättar att han låg på Sunderby sjukhus från februari till augusti i fjol, då han flyttade in på Hemvägen. Han har läst allt han kommit över om sin sjukdom.  ? Jag kan bli frisk från den, faktum är att 95 procent av de som drabbas blir friska. Men jag vet ju inte när. I första hand vill jag givetvis klara mig själv och få tillbaka den levnadsstatus jag hade innan jag blev sjuk. Men till dess måste jag få den hjälp jag behöver. Chefen vid biståndsenheten i Bodens kommun, Åsa Karlsson, uppger att hon inte kan kommentera enskilda ärenden och hänvisar till gällande sekretess.

Lång väntan på hjälp

Sjukdomen har förändrat hela hans liv. I mars förlorade Christer Isaksson i Boden sina personliga assistenter och får i stället hemtjänst. Kvällstid kan ha få vänta flera timmar på att få hjälp med toalettbesök.? Det är inte människo-värdigt, säger han.

Sjukdomen har förändrat hela hans liv. I mars förlorade Christer Isaksson i Boden sina personliga assistenter och får i stället hemtjänst. Kvällstid kan ha få vänta flera timmar på att få hjälp med toalettbesök.
? Det är inte människo-värdigt, säger han.