Många myter om folksjukdom

Det finns många myter om sjukdomen diabetes, som diabetesföreningarna vill slå hål på.
- Det går att ha en jättebra livskvalitet som diabetiker, det gäller att man inte fastnar i "jag får inte", säger Lena Åberg, diabetesföreningen i Boden.

BODEN2006-05-15 06:00
I lördags kunde intresserade stanna till på Apoteket Laxen i Boden, för en pratstund med Lena Åberg.
- Föreningarna är aktiva på olika platser just denna dag, vi vill sprida information om diabetes och visa att diabetesföre­ningarna finns.
Lena Åberg fick diagnosen diabetes när hon var sex år gammal. Hon har levt med sjukdomen i 43 år.
- Jag lever ett bra liv, men man måste själv se till att skaffa sig det. Begränsningarna för min egen del är att jag har tappat känseln i fötterna och har svårt att gå långa promenader. Men jag får göra något annat som jag klarar av istället.

Grova nålar
Lena Åberg har verkligen sett hur behandlingsmetoderna för diabetessjuka har utvecklats genom åren. Det gäller inte minst metoderna för att ta insulin.
- När jag fick diabetes hade man glassprutor som man kokade och lade i sprit. Nålen man stack med var väldigt grov, det var vedervärdigt. Sedan kom engångssprutorna och då tänkte jag, åh vilket under. Därefter kom insulinpennorna och då trodde jag inte att det kunde finnas något bättre.

Insulinpump
I dag bär Lena Åberg en insulinpump, som pumpar in insulin automatiskt var tredje minut. Hon ställer själv in insulinnivån och kan öka och minska den efter behov. Hon visar hur slangen till pumpen sitter fast med ett litet plåster på magen.
- Pumpen har förändrat mitt liv, det är synd att inte alla som behöver får en insulinpump. Men det handlar om väldigt mycket pengar och landstinget måste ju spara.
Lena Åberg suckar. Hon anser att besparingarna på diabetespatienter bara är kortsiktigt tänkande.

Forskning
Hon konstaterar att forskningen kring sjukdomen hela tiden går framåt.
- Jag tror att nästa steg är något som opereras in i kroppen och känner av blodsockernivåerna och anpassar insulintillförseln. Barn som får diabetes nu får en helt annan start än förr, nu kontrolleras ögon och njurar regelbundet. Jag var 19 år första gången mina ögon kollades, då hade skadorna redan hunnit bli stora.

Ögonskador
Diabetes kan nämligen påverka organ som njurar och hjärta. Sjukdomen kan även ge upphov till skador på ögonen.
För en diabetiker är det viktigt att äta rätt för att hålla blodsockret på en jämn nivå. I livsmedelsbutiken kan det till exempel vara svårt att veta vilket bröd som inte innehåller för mycket socker. Kaféernas utbud av kaffebröd för diabetiker är inte heller alltid det bästa.
- Det är så tråkigt, man blir erbjuden en torr skorpa istället för osockrat bröd, säger Lena Åberg och nämner samtidigt ett kafé i Piteå som verkligen satsar på fikabröd för diabetiker.

Bra mat
Egentligen är mat anpassad för diabetiker precis sådan mat som även friska människor mår bra av äta. Lite socker och mycket grönsaker, i kombination med regelbunden motion. Sunt förnuft, med andra ord.
- Visst ska man som diabetiker följa rekommendationerna, men går jag på kalas kan jag faktiskt unna mig en liten tårtbit, säger Lena Åberg och skrattar.
Fakta diabetes
Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fun­gera. Vid diabetes typ 2 kan krop­pen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350.000 människor med diabetes. 300.000 svenskar har typ 2-diabetes. Risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre du blir. Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin.

Källa: Svenska diabetesförbundet
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om