Han är lärare på Björknäs fordons- och transportprogram, som är det enda fordonsprogrammet i Sverige som har representanter i det nationella programrådet.
Ansökan att bli Motorbranschcollege skickas till Motorbranschens yrkesnämnd, som består av arbetsmarknadens parter.
– Det är en länk mellan branschen och skolan, uppger Urban Uneby, också lärare på fordons- och transportprogrammet.
Lärarkollegan Rolf Nilsson säger att de genom att bli college vill skapa ett större intresse för utbildningen.
– Branschen har ett skriande behov av mekaniker, tekniker och chaufförer.
En femtedel av eleverna i Boden är unga tjejer. Liksom andra program i landet har de ett vikande sökantal sedan gymnasiereformen GY11. Urban Uneby förklarar att man nu själv aktivt måste söka högskoleföreberedande kurser och det har skapat missförståndet att programmet inte är högskoleförberedande.
Rolf Nilsson bedömer att en stämpel som Motorbranschcollege kommer skapa en attraktiv utbildning. Det vill de bland annat uppnå genom att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och branschen. Det finns sex kriterier som programmet måste uppfylla för att bli godkänt som college.
– En god kompetensutveckling är en grund för att det ska bli bra.
Elisabeth Pojhanen Berggård är lärare i kärnämnena och berättar att intentionen är att alla lärare inom sektor tre, som förutom fordon och transport inbegriper även elprogrammet samt bygg- och anläggningsprogrammet, ska ha pedagogisk utbildning 2019.
– Då är vi alla legitimerade lärare och det är ett sätt att höja kompetensen.
Men det handlar också om ändamålsenliga maskiner och det innebär att man måste säkerställa att Björknäsgymnasiet kan leverera upp till den nivå som branschen ställer krav på. Mycket har förändrats inom motorbranschen de senaste åren. Inte bara vad gäller tekniska kunskaper utan även sättet att arbeta. Skolan behöver därför rätt verktyg för att leverera relevant utbildning.
– Vi vill utbilda elever som branschen vill ha. Vi behöver utbilda på riktiga objekt, kundfordon, och egna fordon, säger Rolf Nilsson.
– Vi kommer att behöva uppdatera en del utrustning, säger Urban Uneby.
– Vi behöver ha så nytt som möjligt. Det är lättare på personbilssidan. De tunga fordonen är hela tiden i arbete, så där kommer vi behöva nytt i vår egen fordonspark, säger Anders Bergström.
Rolf Nilsson tycker att det är viktigt att även hänga med i den digitala utvecklingen.
– Det är svårt att göra det på skolan idag. Därför behöver vi ett tätare samarbete med branschen för att få tillgång till deras system. Det blir också en kvalitetssäkring för utbildningen att eleverna får nosa och känna på branschens digitala verktyg.
De uppger att de har bra samarbete idag med lokala företag i Luleå och Boden, men Urban Uneby menar att det alltid går att göra bättre.
Den 26 februari kommer processen formellt dra igång när skolan får besök av en representant från Motorbranschens Yrkesnämnd. Lite nervöst tycker Rolf Nilsson att det är, att få facit på om de uppfyller alla kraven.
– Men det är ingen nackdel. Får vi veta om något vi måste bli bättre på får vi anpassa oss därefter.