Musik är livet för Linnéa

Första gången jag såg Linnéa Bäcklund uppträda var på festivalen Kulturkraft i Vuollerim. Hon satt med sin gitarr och sjöng en egenskriven låt, samtidigt som hon gjorde sitt bästa för att vifta bort de extremt aggressiva myggen som svärmade runt henne.- Det minns jag! Myggorna bet mig på ryggen, säger hon och skrattar.Då var Linnéa Bäcklund 13 år, det var samma år som hon vann tävlingen Musik direkt i Norrbotten. Det har hunnit hända en hel del sedan dess. I dag är hon sin ringa ålder till trots en rutinerad sångerska och musiker som har deltagit i tv-tävlingen Körslaget. För henne har det aldrig funnits några alternativ, det är musiken hon brinner för och vill satsa på. Hon tänker inte kompromissa.- Jag läste en bok där någon sade att "man måste vara beredd att svälta för konsten". Det är lite så jag känner. Jag är väldigt intresserad av all estetisk verksamhet, dans, teater och musik. Det är därför jag vill arbeta med hela produktioner. Helt nyligen registrerade hon sitt eget företag. Det inrymmer inte bara hennes artistiska verksamhet, hon erbjuder även så kallad röstcoachning. Kan alla lära sig att sjunga?- Alla kan lära sig nya sätt att använda sin röst på. Det största felet människor gör är att de är rädda för att använda rösten fullt ut. Man måste våga för att vinna. Linnéa Bäcklund har ett musikaliskt arv.- Pappa har musicerat mer än mamma, men mamma är också musikalisk. Brorsan och jag blev väl något slags kompletta hybrider av de två, vi fick det bästa av två världar, säger hon och brister ut i skratt. Storebror Tomas är också musiker och Linnéas närmaste samarbetspartner. Han är hennes viktigaste bollplank nu i arbetet med skivan. Det har tagit några år för Linnéa Bäcklund att hitta sin egen stil musikaliskt. Hon menar själv att hon har gått från att vara en typisk singer-song-writer med pop och countryinfluenser, till att vända blicken mot svunna tider. - Jag har en förkärlek för 1950-, 1960- och 1970-tal. Jag gillar även 1940-talsjazzen, som Ella Fitzgerald och Louis Armstrong. Och Aretha Franklin, så klart. Och The Beatles. Jag har gått ända till Motown (amerikanskt skivbolag som fått namnge en hel musikgenre inom soulen) för att hitta någonting som kokar. Det har mynnat ut i någon slags retropop. Samtidigt som hon har sökt sig fram till en personlig stil när det gäller musiken vill hon också ha en yttre framtoning som folk förknippar med just henne. Med sitt flammande röda hår och glada skratt utstrålar hon energi. Är det viktigt hur man ser ut?- Det är viktigt på scenen. Jag hade inte tänkt så långt tidigare, men det gäller att hitta en stil som människor känner igen.Vilken är din stil?- Jag ska försöka bli den powerhouse-kvinna jag själv beundrar. Elegant, fast samtidigt dramatisk.En powerhouse-kvinna är för Linnéa Bäcklund en rakryggad, stolt kvinna med pondus. Hon trivs bra i Boden och påpekar att hon inte tillhör dem som i panik vill fly härifrån. Däremot tror hon att hon kommer att flytta från staden och upptäcka något annat. Livet som musiker i en mindre stad har inte alltid varit enkelt, tycker hon. - Det var svårt från början, att hålla på med musik var inte särskilt coolt. Många trodde att jag ville visa mig speciell, att jag "trodde att jag var något".Klassisk jantelag, med andra ord. Men när Linnéa Bäcklund kom i kontakt med BD Pop och sedan började studera på musikgymnasiet hittade hon likasinnade.- Jag tänkte, "shit, det finns musiker i Norrbotten som tar det här seriöst". Jag har alltid tyckt att det varit jobbigt med folk som hellre ser problem än lösningar. Det måste finnas drivkraft och ambition, jag tänker, det här går!

Musik är livet för Linnéa

Linnéa Bäcklund är sin ringa ålder till trots ett välkänt namn inom musiken, även utanför länets gränser. En ödmjuk 19-åring med stark drivkraft. - Det känns lite konstigt, jag tycker inte att jag är känd på så sätt. Jag sjunger ju bara.