Carina Anderssons son, Kristoffer Hjemdahl, blev 31 år. Hemma kallades han "Krille". Vännerna sa "Stosse". Carina valde en fridfull plats som ligger i en dunge i skogen. Där fick han sin sista vila.
– Vi trodde inte att vi skulle behöva bli drabbade av sådant här, säger hon och berättar att det började i fjol våras.
Någon tog då de små minnesstenarna.
– Vi har köpta nya, många stenar, säger Pär Andersson, Carinas man och Kristoffers bonuspappa.
Problemen har fortsatt nu under hösten och eskalerat.
För fjärde gången så har rådjuret försvunnit. Ibland har de hittat saker slängda i skogen. Den här gången har Carina letat i timmar, utan att hitta de stulna föremålen.
– De finns inte. Det verkar inte som man får ha något ifred. Man tror inte att folk är så hjärtlösa att de stjäl från gravar.
I förebyggande syfte gjorde Carina Andersson en inskription på det senaste rådjuret hon satte dit. Hon använde en penna med färg som inte går bort för att få behålla det på graven.
– Ändå har de samvete att stjäla det.
Hon har skrivit samma sak i lyktan. Den har hon nyligen köpt, eftersom även lyktan är borta. I den nya står ”TILL MIN KRILLE/ MAMMA”.
Krukan är också ny, inköpt i lördags. Den hade också försvunnit. På krukan har hon skrivit sonens namn och ritat hjärtan.
På gravstenen står det på latin ”Så går han mot stjärnorna”. När Carina kommer till sonens gravplats och ser att människor stulit saker därifrån blir hon väldigt ledsen.
– Jag gråter bara. Det är jättejobbigt. Det är fruktansvärt respektlöst och hjärtlöst. I min värld fungerar det inte så här, säger hon och fortsätter:
– Det handlar inte om pengarna, utan själva grejen. Rådjuret har jag lagt hit för att vaka över min son. Nu finns de inte att köpa längre.
Det hon tagit till sonen Kristoffers grav är heller egentligen inte utbytbart, eftersom det inte förväntas tas därifrån.
– Man förväntar sig ju att man ska få behålla sådant, vad man än sätter hit. Vad ska man göra? Ska man gjuta fast sakerna, kedja fast dem? Jag tycker inte man ska behöva det.
Carina Andersson säger att de aldrig hade valt den här platsens om hon hade vetat att det var på det här sättet. Då hade de valt en mer öppen plats.
Den här gången har hon gjort en polisanmälan, för att hon tycker att det nu får vara nog. Hon vill också att allmänheten är uppmärksam och vrider och vänder på saker som säljs på nätet.
På tisdag förmiddag lade hon ut ett inlägg på sociala medier. Några timmar senare har det delats över tusen gånger.
Hon skulle gärna vilja ha tillbaka det som stulits från sonens grav och hoppas att framför allt de som gjort det ska skämmas. Om den personen eller personerna har något samvete så vädjar hon till dem att lämna tillbaka rådjuret.