"VÄrt hem Àr som ett enda stort lekrum"

PensionÀren Lena Boström Àr en kvinna som inte rÀds nya utmaningar. Hon har stÀllt upp i en danstÀvling utan att kunna dansa och Àven budat hem ett osett hus frÄn en husbil i Spanien. "Jag Àlskar mitt nya hem, det Àr som ett enda stort lekrum", sÀger hon.

Lena Boström med maken Göran Eriksson framför huset i SvartlÄ. NÀr regnet och rusket kommer i oktober drar paret liksom flyttfÄglarna vidare till sydligare breddgrader. "Vi Äker till Spanien dÀr det Àr varmt och skönt i vÄr husbil", sÀger Lena Boström.

Lena Boström med maken Göran Eriksson framför huset i SvartlÄ. NÀr regnet och rusket kommer i oktober drar paret liksom flyttfÄglarna vidare till sydligare breddgrader. "Vi Äker till Spanien dÀr det Àr varmt och skönt i vÄr husbil", sÀger Lena Boström.

Foto: Petra Älvstrand/Frilans

Boden2021-10-08 09:00

Hon Àr lulebo men har bott 25 Är i Boden med sin man Göran och numera utflugna barn. Lena har Àven hunnit med en del Àventyr under sina 67 levnadsÄr.

Du Àr inte rÀdd för att pröva nÄgot nytt?

– SĂ„ Ă€r det nog. NĂ€r jag var i 20-Ă„rsĂ„ldern sĂ„ flyttade jag till Mariefred och tog över en affĂ€r. I samma veva trĂ€ffade jag ocksĂ„ en hollĂ€ndare. Vi skaffade en lĂ€genhet i Amsterdam. Jag upptĂ€ckte att det inte fanns nĂ„gon svensktalande reseledare dĂ€r pĂ„ 70-talet. SĂ„ vi hade eget bolag och jobbade som reseledare pĂ„ somrarna och reste sedan runt i olika lĂ€nder pĂ„ vintern. Det höll vi pĂ„ med i nĂ€stan tio Ă„r. Sedan Ă„kte jag hem till Sverige, blev med barn med en svensk kille och dĂ„ var det bara att stanna hĂ€r.

Var kom intresset för second hand?

– I Amsterdam handlade jag vĂ€ldigt mycket second hand men det var inte sĂ„ poppis i Sverige. Det var lite skĂ€mmigt i början. Jag tĂ€nkte jag skulle kunna fĂ„ öppna en affĂ€r i Sverige och hade hittat en lokal i LuleĂ„. Men allt drog ut pĂ„ tiden och dĂ„ hade ocksĂ„ Röda Korset öppnat i LuleĂ„. Det skulle aldrig gĂ„ med en butik i Boden fick jag veta. Jag fick driva butiken efter eget huvud och lyckades passera LuleĂ„ i omsĂ€ttning efter nio Ă„r. SĂ„ jag fick lite revansch dĂ€r.

Du startade café för att det var kul?

– Ja, jag Ă€r ingen baktant utan har fĂ„tt lĂ€ra mig allt. Bakverk behöver inte se sĂ„ fina ut bara de smakar gott. Vi hyrde Retro i elva Ă„r.  Vi tĂ€nkte att vi provar för det kanske inte var sĂ„ genomtĂ€nkt. Viljan var starkare Ă€n affĂ€rsiden att göra nĂ„got kul. Vi hade vansinnigt roligt och jag saknar den sociala kontakten nĂ„got hemskt.

NÄgot annat du Àr stolt över?

– Kanske att jag stĂ€llde upp i Bodens LetÂŽs dance som var 2010. Jag hade bara dansat nĂ„gon logdans som ung. Jag var snyggast klĂ€dd, sĂ€mst pĂ„ att dansa, men mest nöjd att jag vĂ„gade göra det.

Varför sÄ mÄnga kristallkronor i taket?

– Vi lade ned Retro CafĂ©, men skulle fĂ„ starta om i gamla sĂ€kerhetscentralen vid punkt 49. DĂ€rför köpte jag kristallkronor för att göra det fint och hĂ€ftigt i huset. Sedan ville militĂ€ren ha tillbaka huset. DĂ„ tappade vi all energi och blev pensionĂ€rer istĂ€llet. Vi köpte en husbil och nu drar vi till Spanien varje höst som flyttfĂ„glarna. DĂ€r lyser solen och det Ă€r varmt. NĂ€r vi Ă„ker hem till Sverige igen beror pĂ„ vĂ€dret hemma.

Har du klarat dig frÄn covid-19?

– Jag trodde jag hade corona i Spanien, men icke. DĂ„ fick man röntga lungorna pĂ„ vĂ„rdcentralen vilket var jĂ€ttepraktiskt. En kompis till oss körde omkull med cykeln ganska ordentligt och vips sĂ„ var det fyra ambulanser dĂ€r. Det var lite kul. DĂ€r fĂ„r ambulanserna provision om man hĂ€mtar upp patienten och kör dem till sjukhuset. Min medicin jag hĂ€mtade ut nĂ€r mitt knĂ€ krĂ„nglade kostade 18 kronor. Det Ă€r bra om man Ă€r pensionĂ€r.

Varför just ett hus i SvartlÄ?

– Ja, efter tvĂ„ Ă„r i husbil sade min man Göran Ă„t alla han trĂ€ffade att han var hemlös. Vi surfade pĂ„ nĂ€tet nere i Spanien och sĂ„g huset, nĂ€rmast osett, och lade ett bud. Det var jĂ€ttespĂ€nnande. Vi fick ett underbart hus, men Göran hade nog helst haft ett större garage. MĂ„nga som hĂ€lsat pĂ„ oss har frĂ„gat varför vi inte bygger vĂ€ggar, men vi gillar den öppna ytan. NĂ€r vĂ„ra barnbarn Ă€r hĂ€r kan de tĂ€lta inomhus för vi har sĂ„ stort. VĂ„rt vardagsrum Ă€r som ett enda stort lekrum. Jag Ă€r sĂ„ lycklig. Jag kan gĂ„ in hĂ€r pĂ„ morgonen med min kopp kaffe och tĂ€nka: "fasen ocksĂ„, jag bor ju hĂ€r".

Är du en impulsiv mĂ€nniska?

– Allt jag gör eller har gjort bara sker. Som nĂ€r vi skaffade hund pĂ„ hemvĂ€g frĂ„n SkellefteĂ„. VĂ„r gamla hund Ludde hade hjĂ€rtfel och dog i Spanien sĂ„ nu har vi en ny Ludde. Jag gillar att varje dag Ă€r annorlunda. Jag Ă€r lite rĂ€dd att sitta hĂ€r en hel vinter, men det gĂ„r nog bra det ocksĂ„ nĂ€r vi blir gamla och skröpliga.

Blir det nÄgot mer projekt framöver?

– Min dotter Ă€r sugen pĂ„ nĂ„got sĂ„ vi kanske gör nĂ„got tillsammans pĂ„ sommaren nĂ€r jag Ă€r hemma. Folk gillade retrocafĂ©et och kommer alltid fram och hejar nĂ€r jag Ă€r pĂ„ stan. Jag blir alltid lika glad och förvĂ„nad. Det kĂ€nns roligt att jag gjort nĂ„got kul för Boden. En kvinna med man kom fram pĂ„ Coop och sade att hon ville "prata med mig". Jaha, tĂ€nkte jag, vad har jag nu stĂ€llt till med. Kvinnan ville bara ha receptet pĂ„ min makaronilĂ„da, för det var det godaste hon Ă€tit.

Fredagsprofilen

Namn: Lena Boström

Ålder: 67 Ă„r

Bor: Nedre SvartlÄ. I bönehuset som tidigare hette Bulldo.

Yrke: PensionÀr och livsnjutare av stora mÄtt.

Familj: Maken Göran Eriksson och den lÄnghÄriga nakenhunden Ludde. Barnen Nina och tvillingarna Lotta och Tom. Barnbarnen Ella, Billy, Viggo och Dennis.

Intressen: Gamla saker, umgÄs med folk, resa med husbilen och se nya saker, lyssna pÄ ljudböcker vilket blivit en aha-upplevelse.

Livsmotto: Var aldrig rÀdd för att pröva nya saker, det kan inte gÄ mer Àn fel.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!