Det tycker han varje skola behöver tänka igenom.
Stureskolan i Boden har en begränsad period under vårterminen och den här höstterminen infört läx- och provförbud. Christian Lundahl förstår att det blev debatt.
– Prov och läxor är starka traditioner i skolan. Om man tar bort det känner inte föräldrar igen sig och det kan bli kritik, men det finns inte så jättemycket forskning, som stöder att det är bra för lärandet med prov och läxor.
Han förklarar att man i större internationella studier sett att läxor kan vara negativt för yngre barn. De gör att de tycker skolan är tråkig.
Hur unga är de då, låg- och mellanstadiet?– Ja, den studien visade att när man kommer upp i gymnasiet då är det bra att man läser mer utöver skoltiden, säger Christian Lundahl och fortsätter:
– Det som också är problematiskt med läxor är att det så mycket beror på vilka föräldrar man har om läxorna blir bra. Det blir lätt ganska tjafsigt hemma. Om man som pedagog ger väldigt mycket läxor lämnar man över mycket ansvar på familjerna och det kan vara ett hot mot likvärdigheten.
Stureskolan är en högstadieskola och då anser han att man snarare ska fundera på mängden läxor än att det ska vara svart eller vitt.
– Vi vet att det är bättre att vara utan dåligt givna läxor där det inte framgår tydligt vad man ska göra, hur lång tid man förväntas ha på sig och hur föräldrarna kan stötta.
Däremot kan läxor där man knyter an till elevernas liv utanför skolan upplevas väldigt meningsfulla, enligt professor Christian Lundahl. Det är läxor som är väl förberedda och bygger på saker som är mer naturligt att eleverna gör hemma, såsom att intervjua en farmor eller mormor eller ta reda på vad en matkasse kostar i snitt i en affär. Men mycket läs-, räkne och glosläxor, formler i kemi och fysik är bättre att man gör med ett bra stöd,
– Då kan det vara bättre att erbjuda läxhjälp i skolan än att helt ta bort dem.
När man kommer upp på högstadiet och gymnasiet så är det mycket man ska lära sig så tiden på skolan räcker inte alltid till. Han bedömer därför att det är en bättre lösning att se över hur man ger läxor än att införa läxförbud.
– Om man kan göra det på ett sätt som gör att eleverna inte blir skoltrötta.
När det gäller prov säger Christian Lundahl att det är oerhört svårt att mäta rätt saker.
– Lärare har också väldigt dålig utbildning i att göra prov. Proven i skolan är ofta inte särskilt bra. Därför kan det vara bra att ge större och bättre uppgifter, som eleverna får jobba med under en längre period. Då kan läraren följa processen.
Han uppger att det är samma sak med prov som med läxor, att man sitter hemma och pluggar och att det beror mycket på vad man har för föräldrar.
– Vissa elever blir jättestressade på prov och misslyckas bara på grund av stressen. Andra elever som är stressade lyckas tack vare den för att de skärper till sig, säger Christian Lindahl.
Han hävdar att prov överskattas som pedagogiskt redskap. Då är det bättre att eleverna får uppgifter som gör att de måste arbeta på ett systematiskt sätt. De får då förbereda sig ordentligt inför hur arbetslivet ser ut.
– Det finns inga tillfällen i arbetslivet som påminner om en provsituation. Att kunna göra prov är ingen kunskap man behöver. Sedan är det klart att de här eleverna, som går vidare till gymnasiet och universitetet, kommer få prov och tentor. Man kan därför inte ge dem en helt verklighetsfrånvänd skolgång. Så det kan finnas en poäng i att de får göra prov, men de har ändå nationella prov.
Christian Lundahl påpekar att om man gör väldigt bra prov så kan de också vara bra pedagogiska redskap, men precis som en slentrianmässigt given läxar är ett slentrianmässigt givet prov inget riktigt bra redskap för lärande.
– Bra givna uppgifter, att jobba i grupp med ett större område en längre tid mellan ämnen, kan ha väldigt god potential att ge lärande.
Han tycker det är spännande att se vilka erfarenheter de gör på Stureskolan i Boden, hur läx- och provförbud påverkar situationen.
Stureskolan jobbar mer och mer med formativ undervisning.
Hur ser du på det?– Formativ undervisning eller formativ bedömning är när man integrerar bedömningen mer i arbetet. Lärarna måste prata mycket mer med eleverna hur de ligger till löpande och visa att det finns olika områden som kommer att betygsättas. Det sättet att arbeta på brukar elever uppskatta. Jag tror absolut att det kan vara ett tillräckligt bra sätt att arbeta på, säger Christian Lundahl.
Eleverna behöver veta vilka mål de har, hur de ligger till i förhållande till dem och behöver få hjälp med att gå från där de befinner sig till målen.
– Om man jobbar med formativ bedömning på ett bra sätt visar all forskning att det höjer resultaten. Det är mycket tydliga forskningsresultat, men samtidigt är det svårt att göra på ett bra sätt. Så det bygger verkligen på att lärarna tar till sig arbetssättet och jobbar systematiskt.
Om man undervisar i något fem veckor och sedan visar slutprovet att 70 procent inte kan multiplikation med decimaltal så kan det vara för sent eftersom man måste gå vidare till nästa arbetsuppgift.
– Vanlig traditionell provinformation ger ganska lite återkoppling och den ger det när tiden är ute och då är den inte så verksam, säger Christian Lundahl.
Jobbar man istället formativt så stämmer man av varje vecka var eleverna ligger och man kan ge eleverna feedback och det stöd de behöver. Man fokuserar mer på återkommande återkoppling.