Videon är inte längre tillgänglig
DEN 22 JANUARI kom så Luleå tingsrätts tungt vägande dokument i form av domen i styckmordsmålet i Boden. Vi visste ju redan att tingsrätten funnit bevisningen övertygande mot den 22-årige tilltalade Kristoffer Johansson i och med att domstolen tidigare beslutat om rättspsykiatrisk undersökning av honom.
Nu kan vi i en synnerligen välmotiverad och pedagogiskt välskriven dom läsa om hur tingsrätten värderat bevisningen och kommit fram till slutsatsen att annan gärningsman kunnat uteslutas och att det är ställt bortom rimligt tvivel att gärningsmannen är Kristoffer Johansson.
JAG ÄR INTE det minsta förvånad över den höga kvaliteten i domen. Var med under hela huvudförhandlingen och imponerades av rådmannen Katarina Lindgrens eminenta förmåga att leda förhandlingen och att skapa en god processharmoni i rättssalen.
Hennes kompetens genomsyrar också själva slutprodukten, tingsrättens dom. Den kommer med all sannolikhet att överklagas av Johansson men blir enligt min mening svår att ”välta” i hovrätten.
TYNGDPUNKTEN i dömandet ska ligga i tingsrätten och det känner jag mig säker på i detta väldigt viktiga mål. utan att gå händelserna i förväg har jag således svårt att föreställa mig en annan utgång i hovrätten. Prövningen där kan faktiskt – under förutsättning att också åklagarsidan väljer att överklaga – leda till en skärpning av fängelsestraffet från av tingsrätten fastställda 14 år med något år därutöver.
Straffvärdet är enligt min mening extremt högt med beaktande av det lidande som den mördade Vatchareeya Bangsuan fått utstå före döden, vartill kommer hennes anhörigas livslånga lidande därefter.
Ett lidande som tillika förstärkts genom den efterföljande styckningen och genom att alla kroppsdelar ej återfunnits.
I skuldfrågan är det lätt att tillgodogöra sig hur tingsrätten sett på bevisningen. Den tyngsta delen har varit förekomsten av Vatchareeyas blod i bagageutrymmet till Johanssons bil, hennes blod på i bilen anträffade handskar och plastpåse samt på en tejprulle som återfanns i Johanssons lägenhet. Härutöver har tingsrätten redovisat pusselbit för pusselbit för sina slutsatser rörande Kristoffer Johanssons skuld.
Också i påföljdsdelen är domskälen logiska. Fast jag med mina tidigare åklagarpräglade ögon gärna lagt på något år till de 14 år tingsrätten fastställt har jag full respekt och förståelse för domstolens bedömning.
Avslutningsvis känns det bra att ge beröm åt en domstol. Särskilt som jag ibland påstås vara alltför kritisk till vad som försiggår inom rättsväsendet.