Barnet hade redan en kontaktperson, men det räckte inte utan socialnämnden gjorde bedömningen att barnets stödbehov bäst kunde tillgodoses genom en kombination av kontaktfamilj och annat individuellt stöd. I maj 2015 beviljade kommunen därför även bistånd i form av kontaktfamilj.
En tilltänkt kontaktfamilj sa först ja, men drog sig sedan ur och beslutet verkställdes aldrig. Drygt ett år senare återtogs ansökan om kontaktfamilj och ärendet avslutades hos socialtjänsten.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, vill därför att Bodens kommun ska betala en särskild avgift och vände sig till Förvaltningsrätten i Luleå för utdömade av avgiften. Socialnämnden i Boden vill inte betala eftersom nämnden anser att den fullgjort sin skyldighet.
Rätten bedömer dock i likhet med IVO att dröjsmålet, beslutet om kontaktfamilj verkställdes inte på drygt tolv månader, att kommunen ska betala den särskilda avgiften.
Av kommunens eget yttrande till rätten framgår att barnet hade ett omfattande stödbehov. Förvaltningsrätten konstaterar att kommunen inte gjort så stora ansträngningar för att hitta en kontaktfamilj till barnet, utan skriver i domen att endast mindre åtgärder synes ha vidtagits. Den anser inte att det finns skäl att kommunen ska slippa betala.
Kostnaden för den icke verkställda insatsen uppgår, enligt kommunen, till drygt två tusen kronor. Kommunen måste betala för cirka nio månader, det vill säga från och med tre månader efter beslutet. Dessutom lägger man på en femhundring i månaden som straff. Så totalt 22 000 kronor.