Slut med fula ord i Bodens skolor

Tidigare kunde det låta ganska illa i korridorerna och ute på skolgården på Mårängskolan i Sävast, där Malin Lundberg jobbar. Könsord och svordomar var vanligt förekommande bland eleverna.  ? Just respektlösheten är det värsta. Eleverna ifrågasätter på ett sätt och använder ett språk som man själv aldrig skulle ha använt i skolan, säger hon. Hon berättar också att många elever låter väldigt illa mot sina kamrater och andra elever. Orden räcker inte  ? De använder fula ord och svordomar utan att reagera. De har för få ord och då lägger de in svordomar. Det bekommer dem inte, de är vana att göra så. Förra hösten drog Noll tolerans-projektet i gång på Brönjaskolan, där eleverna i årskurserna sex till nio går, samt på Mårängskolan. Båda skolorna ligger i Sävast. På Mårängskolan går eleverna från sexårsverksamhet och upp till femman. Men redan i lågstadiet förekommer det dåliga språkbruket. Resursläraren Gunni Andersson menar att många elever inte vet själva varför de använder vissa ord.  ? De yngre har ju inte en suck om vad orden betyder, säger hon. Lapp till föräldrarna Göran Ahlström är samordnare för Kamratstöd i skolan, KIS. Han är också den som håller i trådarna för Noll tolerans. Det bygger på att elever som använder fula ord i skolan eller kränker en annan elev får en lapp med sig hem till föräldrarna. Den ur personalen som sett vad som hänt skriver ned det och sedan får föräldrarna svara. De elever som fått tre lappar kallas till skolan tillsammans med föräldrarna.  ? Vi diskuterar händelsen och förklarar att det här får man inte göra på skolan, säger Göran Ahlström. Färre fula ord Och förändring har det blivit. Användandet av könsord och svordomar har minskat betydligt.  ? Barnen är nu medvetna och måste tänka efter innan de säger något. De vet att det blir så mycket enklare om de sköter sig, säger Malin Lundberg. Peter Riddarström och Paulina Bergbom går i femman. De upplever att färre elever använder fula ord i skolan nu än tidigare.  ? Ja, i vår klass har det blivit så. Det har inte varit någon mobbning på skolan tidigare heller, men det är mindre svordomar nu. Fjärdeklassaren Moa Fahlén tycker inte alltid att det är rätt att skicka med en lapp hem. Ska inte kränka varandra  ? På rasterna, om man till exempel ska sparka en fotboll och sparkar i väggen i stället, då kan man ju råka svära utan att tänka sig för. Göran Ahlström betonar att Noll tolerans mest handlar om att eleverna inte ska kränka varandra. Harads skola står närmast på tur att införa Noll tolerans.  ? Mitt mål är att det ska finnas på alla skolor inom en tvåårsperiod, säger Göran Ahlström. linda.kask@kuriren.com 0921/530 93

Slut med fula ord i Bodens skolor

Fula ord och kränkande tillmälen är ofta vanligt förekommande bland skolelever. I Boden finns projektet ?Noll tolerans?, för att komma till rätta med problemet.? Det har blivit jättestor skillnad, säger läraren Malin Lundberg.

Fula ord och kränkande tillmälen är ofta vanligt förekommande bland skolelever. I Boden finns projektet ?Noll tolerans?, för att komma till rätta med problemet.
? Det har blivit jättestor skillnad, säger läraren Malin Lundberg.