Till vardags gäller skobyte när man ska gå in i nya hallen vid fiskodlingen. Vid Kurirens besök räcker det med att trampa i två boxar med desinficerande medel eftersom ett större studiebesök är i gång.
I samband med detta har Vattenfall ordnat smyginvigning med snittar och dryck i den 1.000 kvadratmeter stora hallen.
– Den är byggd för att klara utsättningskraven i vattendomarna, påpekar Mikael Lidström, ansvarig för Vattenfalls fiskodlingar och laxtrappor i Sverige.
Utsättning
I årtionden har Vattenfall ålagts att kompensationsutsätta fisk där denna förlorat möjligheten att vandra på grund av vattenkraftsutbyggnader.
I Heden har mycket havsvandrande fisk som lax och havsöring odlats. Men företaget har också skyldighet att sätta ut insjööring i magasinen. Verksamheten har tidigare körts på entreprenad, men nu tar Vattenfall över.
– Vi säkerställer kvalitén på fisken och även avelsmaterialet, förklarar Richard Holmgren, miljöchef inom Vattenfall Vattenkraft i Sverige. Vi får även en vinst för miljön genom samnyttjande av reningsutrustningen här och odlingstekniken.
För insjööringen byts avelsmaterial från dagens Bergnäsöring till Kaltisöring. 600 fiskar har hämtats från Kaltisbäcken nära Messaure. Öringstammen betecknas som genetiskt helt ren.
Magasin
Från 2015 ska 12.100 treåriga fiskungar av typen Kaltisöring sättas ut årligen i tio magasin i Luleälven uppströms Laxededammen. Syftet är inte reproduktion, utan öringarna ska kompensera yrkesfiskare, fastighetsägare och andra för förstört fiske.
Ture Johansson är anläggningschef i Heden och har jobbat inom branschen sedan tonåren. Ett orakel inom fiskodling och kunnig tekniker i den avancerade anläggningen.
I nya hallen brusar det av vatten och den är uppdelad i en avelsdel och en produktionsdel. 650 liter vatten rinner per sekund genom Hedens fiskodling från Luleälven. Efter noggrann rening återförs vattnet till älven.
– Vi hämtade Kaltisöringarna som tiogrammare och de har varit här i fyra år, odlade i karantän, berättar Ture Johansson. De är totalt 650 stycken, tillägger han och pekar ner i ett av trågen, runda mindre bassänger.
Vilar
Nykomlingar som dessa vänjs in med specialmat eftersom de ätit vild föda tidigare.
Ljuset i anläggningen styrs av dagsljuset. Fisken vilar under dygnets mörka timmar och får mat när det är ljust. I produktionshallen sköts matningen via ett datorstyrt system med foderautomater som löper i en skena i taket.
I produktionshallen står tråg som rymmer 5.000 öringar, i dagsläget Bergnäsöring. Öringarna bildar en stor boll i trågets mitt.
De äter inte upp varandra?
– Nej inte om de får tillräckligt med mat, svarar Ture Johansson.
För ett amatöröga ser det litet stressigt och trångt ut?
– Nja, de blir mer stressade av oss som går omkring här. De störs av yttre faktorer och vi anpassar alltid utrymmet efter antalet fiskar.