Till hands för elevers hälsa
Eleverna går i skolan för att lära och inhämta kunskap. Ibland uppstår hinder på vägen, som sjukdom, stress eller mobbning. Då finns Elevhälsan till hands, som består av alltifrån kuratorer till kamratstödjare.- Eleverna vet att de har rätt att må bra, säger skolkuratorn Christel Jonsson.
Inom elevhälsan finns även skoldatateket, som tillhandahåller hjälpmedel i form av datorprogram för elever med behov av särskilt stöd. I elevhälsan ingår dessutom verksamhet på Gammelängsskolan för rörelsehindrade elever.
- De här yrkesgrupperna är organiserade till en enhet, skolan och förskolan hänger ihop, förklarar Vega Johansson.
Förändrad organisation
Vega Johansson har nu gått i pension som chef för Elevhälsan och efterträtts av Eva-Britt Wohlin. För två år sedan förändrades organisationen för skolhälsovård och blev Elevhälsan. Den omfattar förskolan, grundskolan och gymnasiet.
- Vi har hand om elever från förskoleklass och upp till 19 års ålder. Elevhälsan finns tillgänglig för eleverna och samverkar med föräldrar, lärare, pedagoger, arbetslag och skolledning i frågor som rör elevernas skolgång. Det är det som är elevhälsan, slår Vega Johansson fast.
Totalt arbetar 27 personer inom Elevhälsan. Kuratorer, skolsköterskor och kamratstödjare, finns tillgängliga på skolorna. Skolpsykologerna, specialpedagogerna och tal- och hörselpedagogerna sitter i stadshuset. De arbetar alltid på uppdrag från skolornas rektorer. Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är central.
- Vi samarbetar jättemycket. Meningen med att ha olika yrkesfunktioner är att vi ska kunna använda varandra, säger KIS-samordnaren Göran Ahlström.
Vad söker eleverna hjälp för?
- De söker för vad som helst, psykiska svårigheter, psykosomatiska problem, att de mår psykiskt dåligt, säger skolsköterskan Eija Bergenstråhle.
Hon och Christel Jonsson påpekar att elever i dag söker hjälp för svåra problem, det kan handla om självmordstankar, sexuella övergrepp eller andra kränkningar. Stress är också ett vanligt bekymmer och stressen hänger ofta ihop med skolarbetet och betygen.
- De allra flesta elever mår bra, men de som mår dåligt mår sämre än tidigare, säger Eija Bergenstråhle.
Ouppnåeliga ideal
Christel Jonsson menar att en orsak till att barn och ungdomar mår dåligt är att TV, tidningar och internet sprider ut budskap om ouppnåeliga ideal.
- I det här samhället ska du vara rik, vacker och ha stora bröst. Om du inte har uppnått det innan du fyller 19 har du inget större värde.
Skolpsykologen Kristina Garpebring påpekar att det visserligen alltid har funnits idealbilder.
- Barn i dag har däremot redskap som de inte hade förut, säger hon och syftar bland annat på dator och internet.
Tidigare tonårsproblem
Specialpedagogen Lisa Pierrou Lundgren konstaterar att de problem som förr betraktades som tonårsproblem börjar lägre ned i åldrarna nu.
- Tonårsproblemen kommer i dag redan på mellanstadiet och ännu tidigare, säger hon.
- I bilden av att vara smal, prestera bra inom idrott och i skolan passar det inte in att ha dyslexi eller talproblem, inflikar Christel Jonsson.
Stina Stenbäck arbetar som talpedagog.
Hon berättar att kommunens femåringar genomgår en språkkontroll som en förberedelse inför skolstarten.
- I övrigt fungerar vi som handledare för skolpersonalen och ställer även upp med rådgivning. Det händer också att föräldrar tar personlig kontakt med oss.
Flest flickor söker hjälp
Hörselpedagogen Ulla Broström fyller motsvarande funktion när det gäller barn och ungdomar med hörselproblem.
- Vi tar alla hjälp av varandra i synen på orsak, verkan och pedagogiska konsekvenser, säger Lisa Pierrou Lundgren.
En majoritet av eleverna som söker hjälp hos skolans kuratorer och sköterskor är flickor. I gymnasiet är könsfördelningen något jämnare.
För barn som har svårt att fungera tillsammans med andra elever i ett klassrum finns specialpedagogerna till hands.
- Det är inte alltid det handlar om det enskilda barnets eller elevens problem, det kan också vara så att arbetslaget har svårt att handskas med barnet. Problemet kan vara att en elev beter sig annorlunda men det behöver inte betyda att hon eller han beter sig onormalt, säger specialpedagogen Elisabeth Sandberg.
Hade kunnat vara fler
Elevhälsan träffas och går igenom sitt arbete tillsammans en gång i månaden. De som Kuriren pratat med tycker att de har en mycket välfungerande arbetsgrupp.
- Däremot hade vi kunnat vara lite fler. Det finns en väldigt speciell kompetens i den här gruppen, vi finns till just för barn och ungdomar. Vi ska agera deras försvarsadvokat och talesman, säger Christel Jonsson.
- Barnen är i fokus i allt jobb vi gör, tillägger Kristina Garpebring.
Så jobbar vi med nyheter