Annat var det för fem år sedan. Rapporterna om sjukhusavdelningar som tvingat stänga var vanligt förekommande och det fanns avdelningar som hade ständiga utbrott av kräksjuka från december till april.
– Man kände vanmakt, säger Susanne Hansson Frölander som är enhetschef för vårdhygien på landstinget till landstingets hemsida på internet.
Det är tre riktmärken som landstinget arbetar med för att hålla nere kräksjukeviruset. Det första är att hålla koll på de första utbrotten. Sedan kommer det andra och viktigaste: att sköta handhygienen in i minsta detalj. Det räcker inte med att antingen tvätta händerna eller använda handsprit. Båda måste till. All personal, inte bara vårdpersonalen, måste sköta sig och inte föra vidare smittan.
I Norrbotten använder lokalvårdarna på sjukhusen speciella klordukar som dödar kräksjukeviruset. När sjukdomen har rapporterats i länet ändrar lokalvårdarna sin städning och börjar använda klordukarna.
Det tredje är att den patient som har vinterkräksjuka får en detaljerad plan för vården och hålls åtskiljd från de andra. Den personal som vårdar den sjuke har inga andra patienter och hanterar inte mat.
Detta är tydligen rätt medicin för att hålla kontroll på det fruktade viruset som smittar så lätt.
I grannlandet Norge heter vinterkräksjuka för övrigt omgangssjuka. En av översättningarna är umgängessjuka, annan ta-om-sjuka...
– Til og med katta spyr, ljöd en rapport från vårt västra grannland under fredagen.