– Jag ser verkligen framemot att se om klotet slutligen hamnar i Kalix eller Haparanda, säger konstnären Jenny Nordmark.

Jenny Nordmark är uppvuxen i Gammelgården vid Kalix älv där många var engagerade för att rädda Kalixälven undan vattenkraftutbyggnad under 1970-80-talet, innan älven utsågs till nationalälv.

Och när hon sedan fick frågan av Maria Ragnestam, konstnärlig ledare för Konstmuseet i Norr, att utifrån museets stora öppningsutställning "Transition" skapa ett verk utanför museibyggnaden drog hon sig till minnes en manifestation från förr.

– Det var en budkavel som utgick från Kebnekaise där man paddlade med snö, som givetvis smälte, längs med Kalixälven i protest mot dåvarande utbyggnadsplaner. Och eftersom utställningen "Transition" hade temat landskap föddes idén om att släppa något i början på älven som inte påverkats av människan, säger hon.

Klotet i sig ville hon med tydlighet kontrastera mot naturens grön/bruna färgskala.

– Det ska synas att det är ett tillägg till landskapet och flyta synligt över vattenytan.

En viktig del av konstprojektet var att även tillföra något till det digitala landskapet. Därför går det att följa klotets färd på nätet – både på Konstmuseet i Norrs hemsida och på Instagram #älvklotet, en färd som bland annat meteorologerna på SMHI följer med stort intresse. Men klotet har även väckt lokalbefolknings intresse, speciellt i Kurravaara där konstprojektet tog sin början på Nationalälvens dag.

– Poängen är att det inte går att förutse vilken väg klotet tar. Nu ligger klotet norr om Kurravaara i en vik. Vinden har fört den dit och nu har bybor väckt frågan om de ska hjälpa klotet på vägen, vilket jag inte lägger mig i. Allt är tillåtet. Både naturen och människan får påverka dess färd, säger Jenny Nordmark.

Konstprojektet "Övergångar" kan pågå så länge som till efter islossningen nästa år, beroende på väder, vind, strömmar och eventuell mänsklig påverkan.