Och det stämmer, skatterna var länge höga, efter att flera skatter införts eller höjts fram till runt 1980. Men alla skatter är inte höga i Sverige nu, även om de var det för några årtionden sedan. Flera skatter, som på arv, gåvor och förmögenhet, har tagits bort, trots att de finns i andra länder. Fastighetsskatten har omvandlats till en avgift, lika stor oavsett fastighetens värde.

Det totala skattetrycket, skattekvoten, har minskat från att 1980 till 2000 varit runt 50 procent, till 43 procent nu. Det är en av de högsta i världen, men sju procentenheter lägre än snittet för perioden slutet av 70-talet till början av 00-talet.

Allt det här om skatter får man veta i Erik Sandbergs "Jakten på den försvunna skatten". Även om det är mycket siffror, på skattesatser, årtal och namn på skatter, är boken intressant. För Sandberg benar upp vilka skatter som finns i Sverige, och i världen, och hur de förändrats.

Man får sig en tankeställare. Exempelvis arvsskatten, som höjdes under 30- och 40-talen och var väldigt hög en lång tid, har minskats i omgångar och avskaffades några år efter 2000.

Skatten för bolag var länge hög, 52 procent på 80-talet, sänktes till 30 procent 1990 och är nu 22 procent.

En aha-upplevelse är att skatterna förändrats på liknande sätt i olika länder. USA, Storbritannen och andra länder ökade sina skatter under 30- och 40-talen och hade höga marginalskatter på runt 90 procent på inkomster på 50- och 60-talen. Sedan, från runt 1980, började olika skatter att sänkas i USA, Storbritannien och Sverige.

Det är de rika och storföretag som drivit på utvecklingen. Skatterna för dem har sänkts mest, på bolag, kapitalinkomster, förmögenheter och höga inkomster.

De rika och storföretag har hotat att flytta utomlands, där (vissa) skatter är lägre.

Att betala skatter har hamnat på löntagarna, och på små och medelstora företag. Särskilt med konsumtionsskatter, som momsen, och punktskatter, samt arbetsgivaravgifter. De senaste åren har stater, samt IMF och Oecd, som tidigare verkat för lägre skatter, ändrat sig och försöker ta ut mer skatt av de som fått skattelättnader i årtionden: rika, höginkomsttagare och storföretag.

Sandberg verkar ha en vänsterpolitisk infallsvinkel och sympatiserar med intervjuobjektet Thomas Piketty, som vill höja skatter bland annat för förmögna. Det förtar delvis Sandbergs uppräkning av de skatter som sänkts, totalt och för rika och storföretag. Kanske borde Sandberg ha hållit igen på sina åsikter och låtit fakta om skatter tala för sig själva.