Lexbase.se heter en ny webbtjänst där du kan söka information om en person eller ett företag under de senaste fem åren varit föremål för juridisk prövning. Här finns miljontals rättsdokument och databasen uppdateras varje dag med nya domar, heter det på företagets hemsida. Du kan söka på förnamn, efternamn, personnummer och/eller ort. Och i de dokument som dyker upp anges vilken typ av brott som begåtts, var brottet utfördes, vilket straffvärdet blev, adresser till den straffade och vilka försvarare och åklagare som var inblandade i ärendet.

Varför finns Lexbase? Företaget anger följande skäl: ”Vi ser att behovet på marknaden och för privatpersoner är stort och att våra samhällsfunktioner i dag inte har möjlighet att ge oss den trygghet vi behöver och söker….Lexbases vision är ett samhälle där människor kan lita på varandra och känna trygghet i sin närmaste omgivning.”

Detta är att missbruka offentlighetsprincipen och yttrandefriheten. Offentlighetsprincipen är det viktigaste redskapet för att motverka korruption och maktmissbruk. Men hos Lexbase utnyttjas det för att hänga ut folk och döma dem till eviga brottslingar i allmänhetens ögon. Den gamla stupstocken har dammats av i en modern tappning.

Visst, domar i våra domstolar är offentliga handlingar. Men tanken med detta var ju inte för att massprida dem till allmänheten och att skrämma upp dem för att de bor i närheten av en pedofil, exempelvis. Det är ju för att rättegångar ska vara rättssäkra och att det ska finnas möjlighet att kontrollera att de dömda fått en rättvis rättegång.

En person som dömts i en svensk domstol har fått en dom. Och när den avtjänats så ska brottslingen ha sonat sitt brott. Om svenska folket tycker att straffen är för låga och att de behöver ändras, då är det riksdagen som ska besluta om nya strafflagar. Men helt klart är, oavsett strafflängd, att när straffet är avtjänat så ska han/hon gå ut i livet igen och vara en fri person. Genom Lexbase blir straffet livslångt. Nu finns ingen chans för rehabilitering eller en förändring av livsbetingelserna.

Det finns många otäcka exempel på hur det kan gå när folk tar lagen i egna händer.

Dagens Nyheter skriver att ägaren till Lexbase, Jonas Häger, haft samröre med grovt kriminella och varit nolltaxerare sedan 2007. Nolltaxeringen beror enligt honom själv på att ”han varit ute och seglat”. Han har varit delägare i flera kommanditbolag där några av delägarna är dömda för grova brott. Vilka tjänar pengar på den här sajten, månntro?

Personuppgiftslagen, PUL, var avsedd att förhindra sådan här publicering. Men eftersom obskyra företag av den här sorten lätt kan skaffa sig ett utgivningsbevis så skyddas dessa av Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. En grundlag som YGL väger tyngre än vanliga lagar och Lexbase har därför samma rätt som radio, tv och tidningar har för sina databaser vad gäller yttrandefrihet.

Det måste därför till en snabb utredning som förhindrar den här sortens publiceringar. En grundlagsförändring måste tas i två riksdagsbeslut med mellanliggande val för att vara giltig. Det innebär att riksdagen har fram till i juni på sig att utreda och besluta. Sedan kan andra riksdagsbeslutet tas efter valet i höst. Alternativet är en grundlagsändring först efter 2018-års val. Det är inte acceptabelt!