Sedan 2006 har polisens anslag ökat med 23 procent och poliserna blivit 20.000 fler. Det har haft många positiva effekter. Brottsligheten har minskat, rädslan för att gå ut på kvällarna har blivit mindre och dessutom är allmänhetens förtroende för polisen på en rekordhög nivå.
Trots att brottsligheten har minskat är det dock en lägre andel brott som klaras upp i dag än 2006. Delvis beror det på att brottsligheten ändrat karaktär och blivit svårare att utreda. Bedrägerier, dataintrång, identitetsstölder och annan brottslighet på nätet har på kort tid ökat. Men resultatet vad gäller bostadsinbrott är också negativt.
I dagarna har man kunnat läsa om den så kallade Altanligans härjningar i Norrbotten. Som Kuriren berättade i går (9/10) har det hittills skett 109 villainbrott i Norrbotten. Enligt Norrbottenspolisen är det uppenbart att flera av dem har utförts av samma personer. Tyvärr är det inte det minsta förvånande att polisen ännu inte har gripit någon misstänkt. Av de 20.000 bostadsinbrott som polisanmäldes förra året lyckades polisen bara i fem procent av fallen binda en misstänkt som åtalades för brottet, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå).
Bostadsinbrotten utgör visserligen bara omkring en procent av samtliga anmälda brott i Sverige. Men ett inbrott handlar inte bara om en krossad ruta, försvunna tillhörigheter och långa tålamodsprövande försäkringsärenden. Ett bostadsinbrott innebär ofta även en allvarlig kränkning av privatlivet. Om det är någonstans man vill känna sig trygg och säker så är det i hemmet.
Det är inte alls ovanligt att personer som utsatt för bostadsinbrott beskriver känslor av oro och otrygghet under en lång tid efteråt. Någon främmande har gjort intrång och kränkt familjens privata sfär. Några garantier för att det inte skulle kunna ske igen finns inte.
För att skicka en tydligare signal till polisen och övriga rättssystemet om att bostadsinbrott ska tas på större allvar gick Alliansen till val på att införa den nya brottsrubriceringen inbrottsstöld. Den nya brottskategorin skulle leda till minst ett års fängelse, vilket bättre anses återspegla kränkningen och inte bara det ekonomiska värdet av inbrottet.
Det återstår att se vad Stefan Löfvens regering gör. Miljöpartiet har föreslagit stora besparingar på polisen. Stödpartiet Vänsterpartiet vill införa halvtidsfrigivning för fängelsedömda, oavsett brott. Vad den nya regeringen vill göra för att komma tillrätta med bostadsinbrotten – och brottsligheten i stort – är i dagsläget helt oklart. Det skickar inga bra signaler, varken till polisen, den oroliga allmänheten eller till brottsoffren som vill ha upprättelse.