För nästan exakt ett år sedan sade det dåvarande Makedonien ja till att byta namn till Nordmakedonien och därmed öppna vägen mot medlemskap i både Nato och EU.

Än så länge har man visserligen fått vänta. EU:s stats- och regeringschefer kunde i somras bara lova att i oktober återigen ta upp frågan om en formell förhandlingsstart. Fast skulle det bara vara upp till EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk vore saken redan biff.

Ert land har under de senaste två åren gjort allt som EU förväntade av er för att kunna inleda förhandlingar. Det är jag fortsatt övertygad om. Ert land har gjort allt, sade Tusk när han träffade den nordmakedonske premiärministern Zoran Zaev i huvudstaden Skopje i tisdags.

Funktionshinder

Merparten av EU-länderna håller med Tusk. Men det krävs enighet – och framför allt i Nederländerna och Frankrike är tveksamheten stor inför det beslut som ska tas om några veckor.

Kritiken gäller såväl korruption och brottslighet som en oro för stora flyttningsströmmar till de äldre EU-medlemmarna i väst.

Samtidigt väcks också frågetecken efter rapporter från nordmakedonska hem för funktionshindrade och psykiskt sjuka. Bilder som påminner om läget i Rumänien på 1980-talet, med fastspända människor på fallfärdiga institutioner, har skapat debatt.

"Inte en chans"

Svenske EU-parlamentsledamoten David Lega (KD) åker till Nordmakedonien i början av oktober för att träffa landets socialminister och själv undersöka läget.

Jag kommer inte att rösta ja till ett nordmakedonskt medlemskap i unionen om man inte kan tillgodose sina egna medborgares grundläggande rättigheter. Utifrån hur det såg ut i februari finns det inte en chans att jag kommer att göra det. Vi behöver en positiv utveckling, säger Lega på en pressträff i Strasbourg.
Hade jag varit född där så hade jag också suttit i ett hörn. Då spelar det ingen roll hur mycket drivkraft man har, säger David Lega.