Avmattningen är en kombination av svagheter på hemmaplan och en risig global efterfrågan. Det här kommer vi få leva med ett par kvartal till, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson, och fortsätter:
Det kan mycket väl vara minus även tredje kvartalet.

Under andra kvartalet krympte svenskt BNP med 0,1 procent jämfört med kvartalet före. Två kvartal i rad med krympande BNP utgör den tekniska definitionen av recession.

Artikelbild

| Skattetrycket bör höjas några procentenheter för att säkra välfärden, enligt LO-ekonomen Ola Pettersson. Arkivbild.

Negativa effekter

Isaksson ser redan tecken på negativa effekter:

Sysselsättningen är svagt fallande och arbetslösheten har börjat leta sig uppåt.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist räknar med att nedgången innebär att reformutrymmet för regeringen i höstbudgeten krymper, från det utrymme på 20 miljarder som Konjunkturinstitutet (KI) angav i juni.

Artikelbild

| Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet, tycker att den rödgröna regeringen har sparat för lite under högkonjunkturen. Arkivbild.

"BNP-utfall och omvärldsrisker väntas få KI att krympa utrymmet till cirka 15 miljarder", skriver han i ett kundbrev.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson är inte förvånad över avmattningen och vill se resoluta åtgärder från regeringens sida.

I det här läget är det behoven som behöver styra och de flesta svenskar vill ha en bra välfärd. Då blir du tvungen att höja skattekvoten ett par procentenheter de närmaste åren, säger Ola Pettersson.
Jag tror det är bra om den höjningen sker på de statliga skatterna och inte på kommunalskatterna, tillägger han.

Sveriges så kallade skattekvot beräknas i år till 43,4 procent, enligt Finansdepartementet. Det kan jämföras med 49 procent för 20 år sedan och 42,5 procent under Fredrik Reinfeldts alliansregerings sista år vid makten 2014.

Ola Pettersson spekulerar bland annat i möjligheten att slopa jobbskatteavdrag som har införts, senast med den M-KD-budget som klubbades i december i fjol. Han ser även utrymme för att ta ut mer skatt på kapital, företag, fastigheter eller möjligen med hjälp av en momsreform.

Men utanför den fackliga världen är inställningen till finanspolitiska stimulanser och skattehöjningar betydligt mer njugg. Detta trots att de flesta ser Riksbankens möjlighet att stimulera ekonomin med räntesänkningar och nya stödköp av obligationer som begränsad.

På marginalen

Nordeas Torbjörn Isaksson kan tänka sig något litet på marginalen i höstbudgeten. Men han räknar med att finanspolitiken nu kompliceras av att den rödgröna regeringen måste förankra budgeten hos Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) för att den ska få klartecken i riksdagen.

Finanspolitiska rådets ordförande, professor emeritus Harry Flam, tror inte på någon finanspolitisk stimulans alls. Bland annat då han inte ser det ekonomiska läget som tillräckligt kritiskt för att föranleda krisåtgärder.

Samtidigt passar han på att rikta en känga mot finansminister Magdalena Andersson (S) för att ha sparat för lite under de goda åren vi har bakom oss.

När man ligger på överskottsmålet i högkonjunktur har man inget utrymme när man verkligen behöver använda finanspolitiken i lågkonjunktur, säger han.

Harry Flam ansluter sig till den gängse beräkningen av reformutrymmet i höstbudgeten på cirka 20 miljarder. Och han ser inte att utrymmet ökar bara för att statsskulden faller ned mot bottennivån för det så kallade skuldankaret i budgetramverket.

Statsbidrag till kommunerna

Ola Pettersson på LO hoppas dock att S och MP trycker på för att få mer genomslag för regeringens prioriteringar i budgetförhandlingarna med C och L. Han efterlyser bland annat mer statsbidrag till kommunerna, så att marginalskatten för vanliga löntagare ute i kommunerna inte måste höjas.

Ju mer staten kan stå för desto bättre. Staten har ju egentligen väldigt starka finanser, säger han.

Pettersson är samtidigt kritisk till det så kallade reformutrymmet på cirka 20 miljarder kronor som figurerar i debatten inför Harpsund. Han tycker att det baseras på en alldeles för hög så kallad jämviktsarbetslöshet.

Reformutrymmet är en debattinlaga. Det är väldigt mycket vad man vill att det ska vara, säger han.

Jämviktsarbetslösheten, som enligt Konjunkturinstitutet (KI) ser ut att hamna på 6,7 procent 2020–2021, är enligt Ola Pettersson egentligen lägre:

Och det finns alla möjligheter att pressa ned den ytterligare. Den ska ju klart under 6 procent.

Målet vad gäller arbetslöshet bör vara på Europas lägsta, enligt Pettersson:

Det finns inget som tyder på att vi har en ekonomi som strukturellt inte skulle kunna hantera det.