Hon tycker att de tynande folkrörelserna, för att kunna rekrytera nya medlemmar, måste ge känslan av och visa på att det går att påverka organisationen. Medlemmarna måste känna sig tilltalade, i många bemärkelser. Talade till och talade med. Känna sig inbjudna. Medlemskapet ska kännas tilltalande.
– I dag föredrar vi kanske plattare organisationer som verkar för en eller ett par specifika frågor.
I dag engagerar sig folk i ensaksfrågor.
– Man kan engagera sig för en skola – men inte skolpolitik eller förhållanden på andra skolor. Eller för sin hälsocentral, men inte för sjukvårdspolitik i stort, säger Josefin Rönnbäck.
Ett annat exempel är när engagemanget blir stort för en utvisningshotad person och familj, men inte för att ändra asylpolitiken.
Kooperativet Svenska hem och fröken Friman i tv-serien Fröken Frimans krig kämpar i början av förra seklet för rösträtt, mot undermåliga och dyra livsmedel och för rätten att organisera sig. Dagens fröken Friman skulle i Luleå kanske kämpa mot skolnedläggningar och för mindre klasser.
Arbetarrörelsen med sina fackliga och politiska grenar, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen, idrottsrörelsen och den kooperativa rörelsen, alla anses ingå bland folkrörelserna.
Folkrörelserna är remissinstanser för politiska förslag som påverkar liv och leverne i det här landet. De fungerar som tankesmedjor och planterar idéer hos de politiska partierna som ibland sedan tar dem vidare.
Josefin Rönnbäck talar om politiken som en pingpongmatch där intresseorganisationer som folkrörelserna försöker få politikerna att ta över organisationernas hjärtefrågor och där politikerna å sin sida provar sina förslag i remisser till organisationerna.
– Processen tar lång tid och kräver hårt arbete.
Sverige blev demokratiskt efter hand när de folkliga rörelserna lagt grunden. I nykterhetslogen, kvinnoklubben och idrottsföreningen fick medlemmarna i början av förra seklet lära sig föreningsteknik och att förstå och hantera det politiska språket.
– I början av förra seklet hade studieförbunden studiecirklar om sociala frågor. Vad har man cirklar om i dag, undrar Josefin Rönnbäck.
En snabb kontroll av höstutbudet 2016 hos ett av studieförbunden i Luleå visar en cirkel och föreläsning under rubriken "Demokrati och samhälle", ett tiotal under rubriken "Konst och hantverk" och sju språkcirklar.