Allt fler väljer farlig terräng i fjällen

Allt fler yngre väljer att åka snöskoter och skidor i brant terräng. Det innebär att väder- och lavinprognoserna blir ännu viktigare för en säker fjällvistelse.

Vinterland. Laviner kan förekomma trots att lavinfaran anses som liten.

Vinterland. Laviner kan förekomma trots att lavinfaran anses som liten.

Foto: Andreas Wälitalo

FRILUFTSLIV2016-12-10 05:00

– Karta och kompass fungerar alltid, även utan ström. Det är en liten men viktig del av utrustningen, säger Per-Olov Wikberg, samordnare på Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket.

Han rekommenderar lavinprognoserna som startar igen på nätet den 26 januari. Tidigare har det inte funnits dagliga prognoser eftersom ingen myndighet haft ansvaret för dem men de har efterfrågats i många år av skidåkare, guider och andra som vistas i fjällen. Nu ansvarar Naturvårdsverket för prognoserna där lavinfaran anges med en siffra beräknat från ett till fem där ett innebär liten fara och fem extrem fara. Prognoser ges för Jämtland, Västerbotten och för Norrbottens del Abisko, Björkliden och Riksgränsen. Ytterligare ett område i Norrbotten kan tillkomma:

– Vi förbereder för Kebnekaise inför 2018, berättar Per-Olov Wikberg.

Nu sker en generationsväxling i fjällen, det visar undersökningar som Fjällsäkerhetsrådet gjort. Yngre personer har andra intressen och allt fler väljer att åka skidor och snöskoter i brant terräng. Det innebär att satsningen på lavinprognoserna är betydande.

– Det är viktigt att förebygga olyckor. Det gäller att man är förberedd och vet hur man undviker laviner, säger Per-Olov Wikberg.

Han påpekar att laviner kan förekomma trots att lavinfaran anses som liten. Snön kan vara instabil på enstaka platser, exempelvis i mycket brant terräng. Vid skoteråkning lämnar allt fler lederna för att köra friåkning.

– Det är en helt annan skoterkörning än för tio år sedan och det innebär nya förutsättningar för fjällsäkerheten, konstaterar Per-Olov Wikberg. Han säger samtidigt att dödsolyckorna med skoter gått ner de senaste åren och att allt färre kör alkoholpåverkade.

– Det är glädjande. Ungefär en person omkommer årligen i Sverige i lavinolyckor men de flesta olyckor med svenska medborgare sker utomlands. Vi har mellan 15 till 30 allvarliga tillbud i Sverige varje år, säger han.

– Om du anser att du är i nöd ska du alltid ringa 112. Om du har för lite mat och inte riskerar att hungra ihjäl eller om du är less på att vistas på fjället så får du inte hjälp. Men du kan ringa och fråga och regionledningscentralen gör bedömningen om det är relevant eller inte, säger han.

I dag åker människorna ut på fjället tidigare på säsongen. Fjällräddaren och bergsguiden Anders Bergwall påpekar att de svaga isarna är en stor fara den här årstiden liksom de korta dagarna.

– Det är inte särskilt bra isar någonstans just nu. Förr i tiden var det inte en människa på toppturer eller ute med skoter när det var mörkt men det ser man mer och mer av nu. Speciellt utländska turister förstår inte hur fort det blir mörkt, säger han.

Han menar att säkerhetstänket sjunkit de senaste åren och det är dessutom lätt för alla att komma ut i terräng som är ganska farlig.

– Fjällen blir mer tillgängliga, både med skoter och skidor och alla är inte medvetna om de risker som finns. De har kanske inte koll på vad de ger sig in på, säger han.

Han betonar vikten av att titta på väder- och lavinprognoser innan man beger sig ut i fjällen.

– När jag är ute och föreläser märker jag att det är få som läser lavinprognoserna. Det finns ingen tradition av att göra det, men man bör läsa den varje dag så man vänjer sig att göra det.

– Man är förvånad över att folk inte förstår vad dåligt väder innebär, det är jättesvårt att orientera sig i dålig sikt. Folk gasar på i dålig sikt och det är inte bra, säger Anders Bergwall.

Fjällsäkerhetsrådets tips:

– Se till att du har rätt utrustning.

– Meddela färdväg och beräknad återkomst.

– Anpassa fjällturen efter vädret – ta del av lokala och aktuella väderprognoser.

– Följ markerade leder.

– Ta med karta och kompass. Använd gärna GPS (satellitnavigering) men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

– Rådfråga erfarna människor. Det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stora kunskaper om fjällen i sina närområden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!