Boliden kritiserar krav

Naturvårdsverkets krav på fondering av efterbehandlingsmedel i samband med nya gruvbrytningsprojekt finner stöd i Miljöbalken . Att färdigbrutna gruvor inte ska lämnas vind för våg råder det också allmän enighet om. Men exakt hur detta framtida ansvar ska utkrävas diskuteras det om bland gruvnäringen företrädare och inom andra berörda branscher. Motsätter sig Ställande av säkerhet eller fondering av medel, som därmed inte blir tillgängligt för drift och investeringar, ses som en klumpig metod med negativa samhällseffekter, och andra lösningar, med bibehållet framtida miljöansvarstagande, eftersträvas. Bolidens hållning att motsätta sig fonderingskravet i den överprövning som görs av Miljödomstolens tidigare beslut, kan därför sägas representera gruvnäringens gemensamma inställning. Ytterligare en frågeställning aktualiseras i Aitikgruvans fall. Ska verksamheten ses som ny och därmed falla under Miljöbalkens reglering eller som en redan pågående verksamhet som bara utvecklar en större kapacitet inom ett redan befintligt gruvområde. Den 7 februari klargör Boliden sin inställning till Miljö-överdomstolen.  ? Vi vidhåller vår tidigare ståndpunkt som vi redovisade i Miljödomstolen och det är att det inte finns någon grund för ställande av ekonomisk säkerhet. Den ökade produktionen innebär inte att mer malm bearbetas totalt sett utan bara att takten ökas, säger Jan Öhman, områdeschef vid aitikgruvan. Bättre alternativ Han fortsätter;  ? Eftersom gruvområdets yta inte ökas påverkas inte heller efterbehandlingskostnaderna. Vi tycker också, som tidigare, att det finns andra och bättre alternativ än ställande av säkerhet. Sätt som vi kan utveckla tillsammans med länsstyrelsen i den kontinuerliga efterbehandling som redan pågår och där samhällets krav på insyn också god och tillfredsställande  ? Men vi får naturligtvis finna oss i vad Miljööverdomstolen beslutar, slutar Jan Öhman. Kenth.bergmark@kuriren.com 0970/101 80