Erbjuds struntsumma i ersättning

Dirk Hagenbusch, turistföretagare utanför Nattavaara, trodde inte sina ögon när han för en tid sedan besökte den stuga som utgör del av hans turistanläggning. På marken invid stugan, belägen cirka två kilometer in i skogen, hade en mängd träd fällts som fortfarande låg kvar på marken. Efter mycket ringande visade det sig att det var Lantmäteriverket som varit i farten. Röjningen på Dirk Hagenbuschs mark utgör en del av det pågående arbetet att ta fram nya så kallade fixpunkter i terrängen. En anpassning till GPS-systemet. Behövde inte informera  ? Jag frågade varför de inte informerat mig om trädfällningen och det sade de att de inte behövde göra och hänvisade till plan- och bygglagstiftningen, säger han.  ? De sade också att det var normalt att man inte informerade i förväg utan först efteråt. Jag skulle få ersättning sade man. Ersättningen visade sig bli 2.000 kronor.  ? Då skulle jag också städa av området stod det i brevet, säger Dirk Hagenbusch som inte är nöjd. Hans turistverksamhet i Solberget, söder om Nattavaara, bygger på områdets orörda karaktär.  ? Det intrycket är helt borta. Röjningen är ju gjord 20 meter från stugan och gäller en yta på minst 30 gånger 30 meter, säger han. Påverkar verksamheten Han begär sammanlagt 25.000 kronor i ersättning.  ? Jag vänder mig bland annat emot att man inte informerade mig i förväg. Då hade man kanske kunnat begränsa röjnings-ytan. Det här påverkar både min verksamhet och mig personligen, säger han. Arbete med de fällda träden, tio stycken mellan tio och tjugo centimeters tjocklek och upp till tio meters längd, kräver också sin tid menar han. Sten Bertram, chefsjurist på Lantmäteriverket i Gävle, säger att det är första gången någon ställt ett liknande ersättningsanspråk på Lantmäteriverket. Han hänvisar till plan- och bygglagen som enligt honom medger att Lantmäteriverket röjer på det sätt som skett i Dirk Hagenbusch fall.  ? Vi håller på att titta på det här, säger han som enda kommentar till Dirk Hagenbusch ersättningsanspråk. Enligt Bengt Andersson, projektledare för lantmäteriverkets anpassningsarbete till GPS-systemet, föreligger inga generella direktiv för hur röjningarna för de nya fixpunkterna ska ske.  ? Det beror på de olika områdenas karaktär, säger han. Fixpunktsröjningarna berör fler markägare i länet. Lantmäteriverket åberopar plan- och bygglagens 16 kapitel och sjunde paragraf; ?För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsnämnd och länsstyrelse samt den som på deras uppdrag utför arbetet rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader och andra anläggningar samt att där vidta de åtgärder som behövs för arbetets fullgörande. Rätt som avses i förs-ta stycket tillkommer även den som i annat fall än som där avses utför kartläggning för samhällets behov. Polismyndigheterna skall lämna det biträde som behövs.?