Ett intresse helt uppåt väggarna

- Till skillnad mot bergsklättring innebär isklättring att man möter ett levande material. Vid sträng kyla är isen hård och skör, spricker lättare och ger andra sorts ljus ifrån sig när man söker fäste med stigjärn och isyxa eller skruvar fast isbultarna. Vid lägre temperaturer ändrar den karaktär och struktur och blir segare, tåligare, berättar Anders Strömberg.
- Inget år är heller det andra riktigt likt. Isväggen man tidigare klättrat kan mer eller mindre ha förändrat utseende nästa gång man möter den. Därför måste man kanske söka sig upp en annan väg den här gången. Temperaturskiftningarna påverkar även isens färg. En klippvägg är statisk.

Valkigt isfyllda sprickor
Stora Luleälvens kanjon nedtröms Harsprångsdammen ger ett första olycksbådande intryck. Stupande klippväggar kantade av snö- och istäckta stora och små klippblock tycks spärra varje möjlighet att ta sig fram och särskilt ned till canyonens stenfyllda botten.
Dess västra grånade vägg fåras av valkigt isfyllda sprickor i stelt böljande former avbruten i längdsträckningen av kala lodräta partier och spridda stalaktitliknande isdraperier fallande från markplanet.

Lite ringrostig
En utmärkt isklättringsplats.
Tar man sig tid framträder landskapets mångfacetterade särart.
- För oss klättrare är naturupplevelsen lika viktig. Många miljöer, som den här, är rätt fascinerande, säger Erik Ottersgård
Det handlar om att ta sig upp - och ned.
Stegjärnen ger fotfästet, isyxan banar väg. Isbultarna ger säkerhet.
- Så här i början är man lite ringrostig och det tar lite mer tid. Men upplevelsen är lika fantastisk varje gång. Visst finns en naturlig höjdrädsla men man tittar inte ned mer än man behöver. Och säkerheten är stor och alltid prioriterad, säger Erik Ottersgård
Båda ser fram emot legendaren Doug Scotts besök i Luleå den 13 november. I högskolans LKAB-hall.
Det är Luleå klätterklubb, där båda är medlemmar, som agerar värd.
- Han har bestigit 100-tals berg och inspirerat klättrare över hela världen. Han är även en god författare, berättare och fotograf. Bestigningen av nordvästväggen på Kangchenjunga 1979 med Peter Boardman och Joe Tasker var första gången ett av världens högsta berg blev klättrad i ren alpin stil, det vill säga att man inte nyttjar sherpas utan bär all sin utrustning själv, säger Anders Strömberg.