Nu kartläggs Gällivares kulturhistoria
GÄLLIVARE, Kuriren.
Det kan även leda till ett utsuddande av de värderingar och sociala sammanhang som föranledde tillkomsten av dessa byggnader, de miljöer de ingår i och invånarnas förhållningsätt och nyttjande, och därmed avlägsnandet av viktiga länkar i en kulturhistorisk kedja som tar sin början vid tiden för gruvdriftens start.
Denna helhet blir nu föremål för en analys, med stöd av Riksantikvarieämbetet och Boverket, som även inkluderar Gällivare och Koskullskulle tätorter.
Likt pusselbitar
Analysmodellen, Dive-metoden, är framtagen i samband med en norsk riksantikvarisk dokumentation av den så kallade Bergstaden i norska Röros, en gruvmiljö utsedd till världsarv 1981.
- Först analyseras samhällets olika delar likt pusselbitar och när man förstått hur dessa satts ihop i tid och rum och hänger ihop tolkar man vilken slags betydelse de olika ingåenden elementen och strukturerna haft i sociala sammanhang över tid, säger Dag Arne Reinar, från norska riksantikvarieämbetet som fanns i Gällivare i torsdags för att redovisa Dive-modellens metodik.
- När man gjort den tolkningen är det lättare att förstå vilket värde det har för oss i dag. Hur sårbart det är för påverkan och vilken förändringspotential som föreligger. Då har man definierat det kulturhistoriska handlingsutrymmet utifrån en kulturhistorisk ståndpunkt som blir till en del av en diskussion i en planprocess.
Projektet som finansieras av Riksantikvarieämbete, 150.000 kronor, och Boverket 50.000 kronor, anses ha ett riksintresse gällande bolagsområdet i Malmberget och delar av Koskullskulle.
Ett första utkast
I övrigt föreligger ett kommunalt perspektiv uttryckt i en kommunal översiktsplan.
- I ett första skede ska det här vara ett inspel i det översiktsplanearbete som pågår och ett första utkast ska finnas klart om tre-fyra veckor och ingå i de samrådshandlingar som skickas ut till berörda. Meningen med allt är att vi tycker att historien i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle är viktiga att ta med sig in i framtiden, säger AnnMarie Westerlind, Riksantikvarieämbetet.
Hon ser kulturturism som en framtida möjlighet som kan motivera till exempel bevarande och flytt av byggnader eller miljöer som kan komma att ges särskild kulturhistorisk betydelse i analysen.
I den lokala projektorganisationen ingår en stadsarkitektkompetens, Inger Olsson, konsult, Mikael Johansson, fotograf, Harald Lennestål, Lars Israelsson och AnnHelen Mikelsson, som ska dokumentera kommunens äldre invånares minnen och berättelser.
Så jobbar vi med nyheter