Den nya praxisen ifrågasätts av poliser och tullkriminalare som anser att det blivit svårare att sätta dit brottslingarna. En analys som har gjorts vid rikskriminalens underrättelsesektion visar bland annat att kortare strafftider har lett till mer knark på gatorna, skriver Göteborgs-Postens elektroniska upplaga.
Rikskriminalens konsekvensanalys visar vidare att med höjda mängdgränser för grovt brott kommer tvångsmedel, som hemlig telefonavlyssning, att bli mer sällsynt. Trots att denna metod blir allt viktigare för att avslöja exempelvis kurir.
När mängden narkotika inte längre har så stort genomslag på straffet krävs betydligt större utredningsinsatser. Färre brott kommer att klaras upp om inte resurserna ökas.
- Jag tycker inte om den nya praxisen men som tjänsteman får jag acceptera den, säger kammaråklagare Joakim Zander vid internationella åklagarkammaren i Malmö, till tidningen.
Mika Jörnelius, ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen, beskriver medlemmarnas reaktioner med tre ord: förvåning, ifrågasättande och frustration.
- Nu måste vi arbeta strategiskt. Nästa steg kan bli uppvaktning av riksdagspolitikerna, säger han till GP.