Morgonen är kylig i Vidsel, onsdagen den 31 augusti 2016.
De sista potatisarna ska upp. Trädgårdsmöbler stuvas in i förråd. Bara några dagar återstår till årets höjdpunkt älgjakten, och sensommarens sista sysslor stökas undan en efter en.
Kopplingar till samhället. Flera av de misstänkta männen har kopplingar till trakten kring Vidsel. Tiden efter att jakthärvan avslöjades har påverkat Vidselborna.
Strax efter lunch bryts friden av ett hårt smattrande. Helikopterljud är förvisso inget ovanligt i byn som försörjer den närliggande robotbasen med arbetskraft. Men den här helikoptern kommer från Bodenhållet och flyger lågt, strax över trädtopparna. Dessutom kan man tydligt se vilken typ av helikopter det är.
– Det stod polis på den. Jag sa till min fru att nu... nu har det hänt nåt, säger en av byborna.
***
Drygt en månad tidigare.
På Umeå polisstation har utredarna vid roteln för grova brott rena julafton. Telefonavlyssningen har inte bara försett dem med uppgifter om en planerad tjuvjakt i det väldiga barrskogsområdet norr om Vidsel. De har till och med kunnat följa jakten i realtid. Efteråt får de bildbevis via mms. Även om bilden inte är så trevlig, en blodig hund bredvid en död järv, så är det exakt vad de behöver.
Det är den 25 juli 2016 och snart ska fler misstänkta brott följa.
Genombrott. Med hjälp av åtel skjuts en järv norr om Vidsel, en händelse som är avgörande bevis i tjuvjakthärvan. Den här bilden är från den åtelkamera som de misstänkta männen använt sig av.
***
Maj 2017.
På väggen ovanför kökssoffan hemma hos Agneta Silversparf i punkthuset på Garnisonsgatan i Boden hänger sju tavlor med motiv ur den samiska historien. Hon berättar om särlagstiftningar, mark som beslagtogs, människor som tvingades flytta, byar som upphörde att existera.
– Man ville få bort skogssamerna och skogsrenarna. Det var orättfärdiga beslut. En kolonisering från statens sida. De oförätterna lever än i dag, säger hon.
Agneta Silversparf är född i Bodträskfors, har gått skola i Vidsel men bor sedan 19 år tillbaka i Boden. Hon har uppdrag i samiska organisationer, har arbetat som renuppköpare fram till 1991 och har sedan mitten av 1980-talet egna renar.
– Jag fick några renar och ett eget märke av pappa. Jag hade renlycka länge men de här sista åren har det inte varit någon återväxt. När jag arbetade som renuppköpare köptes 120 000 renar per år. Numera är det 55 000. Resten tar rovdjuren. Avtalet mellan staten och sametinget säger att byarna ska tåla tio procents förluster i rovdjur. Det har staten ännu inte levt upp till. Jag får bilder från olika håll i Sapmi där det ligger döda kalvar i högar som blivit rovdjursföda. Ingen by är skonad och renskötarna har inget stöd någonstans ifrån. Det är väldigt plågsamt, säger hon.
Från jägarhåll har länsstyrelsen kritiserats för att vara alltför generös med att bevilja skyddsjakt. När vi för det på tal tar Agneta Silversparf fram en utskrift av en artikel från Sameradion som handlar om när Gällivare skogssameby ville få skyddsjakt på järv beviljad men ansvarig på länsstyrelsen i stället uppmanade till hårdare kontroll av hur renskötarna skyddade sina renar.
– Hur kan man yttra sig så? Det viktigaste för en renskötare är alltid att skydda sina renar. I stället för att freda renskötarna så misstror man dem. Sådana här händelser urholkar förtroendet för länsstyrelsen och staten ännu mer.
Svårigheterna för renskötseln har fler ansikten, menar Agneta Silversparf.
– I min by finns inga unga som känner att de kan överleva som renskötare. Självmorden är vanliga bland våra ungdomar. Framtidstron håller på att gå förlorad.
***
Allt börjar med ett anonymt tips som i juni 2016 lämnas in till en myndighet utanför länet. Tipsaren har vetskap om att det pågår illegal rovdjursjakt i Norrbottens inland. En man namnges och uppgifterna bedöms som mycket trovärdiga. Polisen i Norrbotten saknar en ordinarie utredare av jaktbrott och allting landar på avdelningen för grova brott vid polisen i Umeå, huvudort i den då relativt nybildade region nord.
– Vi fick beviljat hemlig telefonavlyssning och satte avlyssning på den här personen. Utifrån det blev sedan ytterligare personer uppkopplade mot avlyssning. Jag skulle inte säga att de talade rakt ut. Samtalen var inte tydliga på det sättet. Men det gick att förstå vad det handlade om, säger miljöåklagare Åse Schoultz.
Polisens utredare väljer att avvakta. De vet att det krävs starka bevis för att lagföra någon för jaktbrott. Måndagen den 25 juli kommer genombrottet när järven skjuts. En dryg vecka senare, den 4–5 augusti, får polisen bevis på fler olagliga jakter, i trakten kring Morjärv. En björn snaras med stålvajer.
"Djungeltelegrafen går annars och viktiga bevis förstörs och försvinner. Det vet vi av erfarenhet"
Tillräckliga bevis är säkrade men återigen har polisen is i magen. Skälet: det är semestertider. För att göra en effektiv razzia och gripa de misstänkta samtidigt behövs mycket folk.
– Det var en förutsättning för ett lyckat tillslag. Djungeltelegrafen går annars och viktiga bevis förstörs och försvinner. Det vet vi av erfarenhet, säger Olle Andersson, chef vid grova brott.
Men polisen lyckas ändå inte gripa männen exakt samtidigt.
***
Ödsligt. Större och mindre skogsbilvägar löper genom det väldiga skogsområdet mellan Vidsel och Harads.
Östra Vidselsvägen löper i nordvästlig riktning innan den byter namn till Västra Vidselsvägen strax efter Tempo. Mitt emot matbutiken finns äldreboendet och torget med den välkända robot-installationen.
Lite längre bort: en blå epatraktor utanför pizzerian Tic tac och Hotell Renkronan med Piteälvens strömmar bakom knuten. Fortsätter man uppför Lundgrensbacken kommer man till EFS-kyrkan, skolan, succéföretaget Delikatessfabriken och den nedgångna tennisplanen som numera används för agility.
Våren 2017 har varit svinkall och den sista dagen i maj är inget undantag. Men den bjuder i alla fall på sol och skåningen Tommy Fors, inflyttad sedan fem år tillbaka, kör med jeans, beige t-shirt och svart keps vid dagens matinköp på Tempo.
Avvaktar. Vidselbon Tommy Fors säger att de flesta i byn avvaktar rättsprocessen. "Många av oss känner ju de inblandade", säger han.
Han stryker sig i det ljusa skägget när vi frågar om hur jakthärvan påverkat byn.
– Jadu, många av oss känner ju de misstänkta, men...det pratas faktiskt inte så mycket. De flesta tänker nog att det inte är lönt att spekulera. Det är bättre att vänta och se vad som kommer ut i rättsprocessen.
Tommy Fors tar sig tid att prata men flertalet Vidselbor som vi kontaktar avböjer.
– Jaha. Nähä. Jag vet inget om det där, säger en man som raskt går vidare in i affären.
Det bor omkring 500 personer i samhället. Att man har en egen skyttebana säger det mesta. Livet kretsar kring jakten.
– Är du inte jägare så är du jägarhustru. Många av kvinnorna har jägarexamen själva, säger en utflyttad Vidselbo.
Rykten går, förstås. Om personer som betett sig märkligt. Om bilar som kört i hög hastighet samma dag som polisen slog till. Beskrivningen vi får är ändå att jakthärvan skapat en slags tystlåten nervositet. Alla vill tala om det men eftersom kopplingarna är starka har allt gått i ett känslomässigt baklås.
"Är du inte jägare så är du jägarhustru. Många av kvinnorna har jägarexamen själva"
– Det är ju personer som många umgås med. Man vill inte tänka att de gjort något brottsligt, säger ex-Vidselbon.
Bakom tystnaden är folk kluvna. Fördömer mycket av det som misstänks ha hänt samtidigt som det finns en förståelse för den frustration som rovdjuren utlöser.
Markus Isaksson har beställt "dagens", en kebabtallrik, och sitter vid ett bord med rutig vaxduk på pizzeria Tic tac. Han bor i Älvsbyn men arbetar vid robotbasen.
Hört snacket. Markus Isaksson har arbetskamrater som är bekanta med de misstänkta männen.
– Jag känner ingen av de inblandade men många av mina kollegor gör ju det. De flesta har inställningen att vänta och se hur det slutar. Det många reagerat på är ju den enormt stora polisinsats som gjordes. Vad jag tycker? Att lagen är till för att följas av alla, säger han.
***
12.20 är klockslaget som gäller den 31 augusti.
Polisen har bilburna patruller och helikoptern till hjälp. Totalt ett 40-tal poliser slår till samtidigt på mindre orter i Älvsbyn, Boden, Kalix och Jokkmokk. Fem män grips. Husrannsakningar och tekniska undersökningar genomförs på sju platser. Polisen beslagtar mobiltelefoner, datorer, gps, hundhalsband, vapen, vapendelar, ammunition och – ska det senare avslöjas – även djurdelar i form av skinn och kranium.
Stor insats. Klockan 12.20 den 31 augusti 2016 slog polisen till på en rad olika platser i Norrbotten.
Handlingar som Norrbottens media tagit del av visar dock att de fem männen inte grips samtidigt. Tre män grips cirka 12.20. Den fjärde mannen grips 13.24 och den femte 13.54 – alltså 1,5 timme efter de första.
Åklagaren tror inte att männen hunnit gömma eller förstöra bevis.
– Det stämmer att de inte greps exakt samtidigt. Men samtliga personer greps ungefär på de platser där de förväntades befinna sig. Vi har ingen anledning att misstänka att de fått någon förvarning, säger Åse Schoultz.
Två dagar senare häktas kvintetten vid Luleå tingsrätt. De släpps senare vid olika tillfällen under hösten. De representerar en kedja med olika roller, enligt åklagaren. Misstankarna som initialt riktas mot männen är grovt jaktbrott, grovt jakthäleri, medhjälp till grovt jaktbrott och anstiftan till grovt jaktbrott.
Ett stort antal förhör ska göras. Åklagaren tror att härvan riskerar att svälla. Något som också händer. Fler misstänkta fall av jaktbrott avslöjas. Vissa brottsmisstankar tas bort, andra tillkommer.
Åklagaren släpper fler uppgifter. Männen misstänks ha använt sig av åtel och åtelkamera i vissa fall. I ett fall har en björn snarats med stålvajer. Polisen hittar filmer på lodjur som fångats i fällor, och som hetsas och plågas till döds.
Väcker åtal. Åklagare Åse Schoultz beslutar tidigast i slutet av juni om åtal i den stora tjuvjakthärvan.
– Det är så grymt. I ett fall står en person och filmar ett lodjur som är snarad och stryps uppe i ett träd. I ett annat fall har man ett lodjur i en fälla som man kör en stör i samtidigt som en hund springer runt och skäller. Det är en person som kopplas till lodjuren och det kan vara så att han kört ett solorace som övriga inte haft kännedom om, säger Åse Schoultz.
I vissa fall har polisen datum och gps-kordinater på var brotten begåtts. Förutom järven norr om Vidsel vet man att björn dödats söder om Kåbdalis och söder om Harads. I ett fall har man tid men inte plats. Man har hittat en björnskalle i en frys. Polisen har även ett björnskinn som saknar godkänd märkning och citesintyg.
Tillsynsman. En av de misstänkta har haft förtroendeuppdrag åt myndigheter. I mannens frys hittades en björnskalle.
Vilka är då de fem männen? Vi ska återkomma till det.
***
Jakthärvan riskerar att dra ett mörkt moln över hela jägarkåren, inte bara i Norrbotten. Det anser Victoria Kärrman, distriktsordförande i Jägarnas riksförbund.
– Jag och Jägarnas riksförbund tar självklart avstånd från all form av illegal jakt. Och om det stämmer att det är stålvajer och inslag av djurplågeri inblandat så är det väldigt illa. Då har man gått långt över gränsen, oavsett oförrätter och vad man tycker om rovdjur, säger hon.
Victoria Kärrman bor i Vistträsk, en grannby till Vidsel, och driver en fiskodling och konferensanläggning med inriktning mot vildmarksupplevelser i närbelägna Nattberg. Hon är engagerad i jägarfrågor och har jagat i stort sett hela livet. Dessutom är hon före detta skolkamrat till en av de misstänkta.
Tar avstånd. Vistträskbon Victoria Kärrman har förtroendeuppdrag inom jakten. Hon tar avstånd från den olagliga jakt som misstänks ha bedrivits.
– I jägarkretsar vet alla vad det handlar om. Det finns en uppdämd förståelig frustration gentemot myndigheternas brist på verklighetsuppfattning. Att man inte blir ordentligt lyssnad på när man berättar om problemen med till exempel björn. Det driver tyvärr folk att ta lagen i egna händer i stället för att söka förändringar via tidskrävande demokratiska processer.
Victoria Kärrman reflekterar över att tv-serien Jägarna, uppföljare till de två filmsuccéerna, ska spelas in i Älvsbyns kommun.
– Ärligt talat så är det ingen stämpel man vill ha. Folk kan få för sig att det pågår tjuvjakt hela tiden här. Det är verkligen inte den bild jag har. De allra flesta i jägarkåren håller sig inom lagens ramar.
***
Ingen av de fem misstänkta är tidigare straffade vid Luleå tingsrätt. Fyra av dem är renskötare. De tillhör två olika samebyar. Det finns olika släktband mellan männen, som enligt åklagaren haft olika roller i den olagliga jakten.
* Jaktprofilen. Man i 45-årsåldern. Misstänks för grovt jaktbrott (lodjur och björn), medhjälp till grovt jaktbrott, anstiftan till grovt jaktbrott och vapenbrott. Lite av en jaktprofil. Ansedd som en skicklig björnjägare. Släkt med minst en av de övriga.
* Medhjälparen. Man i 75-årsåldern. Misstänkt för grovt jaktbrott, medhjälp till grovt jaktbrott, artskyddsbrott (omärkt björnskinn) och vapenbrott. Släkt med minst en av de övriga.
* Tillsynsmannen. Man i 65-årsåldern som haft förtroendeuppdrag åt myndigheter i jaktfrågor. Från början misstänktes han för grovt jaktbrott och grovt jakthäleri, men har friats för jaktbrottet. En björnskalle har hittats i mannens frys. Han kopplas inte straffrättsligt till övriga fall i härvan men åklagaren vet att han haft kännedom om minst ett av brotten.
* Hälaren. Man i 40-årsåldern. Släkt med minst en av de inblandade. Den ende som inte är renskötare. Misstänks för grovt jakthäleri (järven). Misstänks även för grovt vapenbrott.
* Skytten. Man i 35-årsåldern som misstänks för grovt jaktbrott (järv och björn) samt grovt vapenbrott. Släkt med minst en av de övriga.
Advokat Jens Arnhof försvarar 35-åringen.
– Min klient förnekar brott. Det är den enda kommentar jag har i dagsläget, säger Arnhof.
***
Under tiden 1 april till 31 augusti 2016 ansökte en av de samebyar som renskötarna tillhör om skyddsjakt på björn vid två tillfällen. Båda ansökningarna beviljades av länsstyrelsen, enligt dokument som Norrbottens media begärt ut.
"Jag tror därför att brotten riktar sig mot länsstyrelsen och staten, om det är sant, det som skrivs"
I slutet av maj träffas åklagaren och utredarna i Umeå. Förundersökningen färdigställs och skickas ut på slutdelgivning till de misstänkta och deras ombud. Polisen anser sig ha bevis för att åtta rovdjur dödats olagligt; fyra björnar, tre lodjur och en järv. Tidigast i slutet av juni räknar åklagare Åse Schoultz med att ta beslut om åtal.
***
Delar av brotten har begåtts i Agneta Silversparfs hemtrakter. Hon är väl bekant med de misstänkta männen men stödjer inte de gärningar de misstänks för.
Tar hämnd? Agneta Silversparf tror att de dödade rovdjuren kan vara en symbol för den frustration och ilska som egentligen riktas mot staten.
– Jag anser att lagar ska hållas. Det kan inte finnas några alternativ. Vi vill alla ha ett samhälle med ordning och regler.
Hon säger att hon chockats av uppgifterna om djurplågeri.
– Det låter makabert och det hör verkligen inte hemma bland renskötare. Jag vet inga människor som är så djurvänliga som renskötare. De har förståelse för den instinkt som rovdjuren fötts med och vet att alla djur har sin plats i naturen. Och de här männen...det är naturmänniskor som vistats i skog och mark sen barnsben. Jag tror därför att brotten riktar sig mot länsstyrelsen och staten, om det är sant, det som skrivs.
Rovdjuren är en symbol för staten?
– Ja, i viss mån blir rovdjuren en symbol för staten.