Paradigmskifte i gruvorna med hjälp av AI

"Det finns ett stort behov av avancerad teknik och vårt bidrag är en mer autonom gruvinfrastruktur", säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och AI vid Luleå tekniska universitet.

George Nikolakopoulos och Håkan Schunnesson, LTU.

George Nikolakopoulos och Håkan Schunnesson, LTU.

Foto: Luleå tekniska universitet

Gruvnäring2021-03-18 13:57

Gruvor kan vara en extremt farlig miljö för människor på grund av ras, bränder eller en seismisk aktivitet.

– Under sådana här extremt tuffa och farliga förhållanden kan robotar ersätta människor – de kan utföra uppdrag, säkerställa att miljön är säker och hjälpa fjärroperatörer, säger George Nikolakopoulos, LTU och fortsätter:

– Drönare kan dessutom utforska och göra räddningsuppdrag i miljöer där människor inte överhuvudtaget får vistas och där inte heller traditionella maskiner inom gruvautomation klarar av att arbeta. Om robotar ska lyckas med uppdrag i den typen av miljöer krävs det avancerad AI – robotarna måste ha en robust, flerdimensionell perception av omgivningen.

Projektet Illumineation syftar till att ompröva den traditionella gruvbrytningen, som på grund av ökad produktion lett till större utmaningar och farligare driftsförhållanden.

– Den grundläggande tekniken för gruvdrift har inte förändrats särskilt mycket över tid. Processerna är i grunden desamma och automatiseringsnivån är låg. Det beror delvis på att det är komplexa processer som kräver lång erfarenhet för att kunna kontrollera, säger Håkan Schunnesson, professor i gruv- och berganläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet.

Det som däremot förändrats är den tillgängliga mängden data: 
– Mängden tillgängliga data har ökat de senaste årtiondena. Det kan handla om data från både själva processerna och från utrustning. Automatisering ska ersätta operatörers intelligens och sinnen, då är god tillgång på data och smarta analyssystem en nyckelfaktor för framgång, säger Håkan Schunnesson. 

Daniel Johansson, även han professor i gruv- och berganläggningsteknik, tillägger: 
– Tillgången på omfattande data ger oss möjlighet att utveckla nya sätt att förbättra gruvbrytningen. I vårt fall handlar det bland annat om att utveckla digitala tvillingar i själva brytningsprocessen. 

Forskarna inom gruv- och bergteknik ska arbeta med övervakning av gruvutrustning, mestadels borrar, och utveckla system för att karaktärisera bergmassa men även hur drönare ska kunna finnas med som komplement:

– Framtidens gruvdrift sätter mänsklig säkerhet i första hand. Samtidigt blir den mer effektiv med färre driftsstopp och mindre miljöpåverkan och generellt mer hållbar, säger George Nikolakopoulos.

– Grundläggande information från såväl gruvan som dess omgivningar ökar förståelsen för gruvprocesserna och förbättrar produktiviteten, sparar energi och tar bort hinder för automatisering, avslutar Håkan Schunnesson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!