– Historien påskiner att stickningen spreds från södra Sverige norrut. Men jag ser det inte troligt att tekniken spreds så. Kunskapen och hantverket fanns redan från slutet på 1600-talet i Norrbotten, säger hon.
Erika Nordvall Falck har sedan hon var 14 år gammal samlat på vantar, då specifik från Norrbotten och dess egna mönster och färgkombinationer. I dag har hon en samling på ungefär 200 vantar. Just nu visas många av dem i en vandringsutställning runt om i landet.
– Jag blev tidigt störd över hur vårt läns textilhistoria presenteras. Jag visste ju att man under Jukkasjärvi kyrka hittat stickade plagg i gravarna, när kyrkan renoverades 1907 och 1947. En kyrka som byggdes 1606. 1784 upphörde begravningarna under kyrkgolvet. Därför kan jag säga att den textila tekniken fanns i Norrbotten relativt tidigt.
Släktingen Teres Torgrin, då pensionerad lärarinna från nomadskolan i Jukkasjärvi, stimulerade ett gryende intresse när Erika som tonåring på 1970-talet började intressera sig för norrbottniska mönstervantar.
– Teres berättade om vantfynden under Jukkasjärvi kyrkan. Hon hade också under sin tid som lärarinna samlat in vantmönster bland samerna i trakten. Mönster vi idag kallar Jukkasjärvivantar. Teres brann för att tillvarata gamla stickmönster och krävde att få se de vantar man hittat under kyrkan.
Hur hon lyckades övertyga Riksantikvarieämbetet om att få bli nedsänkt till kistorna under kyrkan för att sitta och rita av de mönster som fanns på de begravdas vantar förtäljer inte historien. Men två par vantar som Teres Torgrim sedan stickade efter de gravmönster hon kopierat finns i dag i Erika Nordvall Falcks vantsamling.
– Den strukturstickade vanten daterade Terese till 1750-talet.
Vantfynden i Jukkasjärvi menar hon visar att tekniken är känd, speciellt eftersom man även i fattiga gravar funnit stickade plagg.
– Mönsterstickning beskrivs ofta ha fått ett genombrott i de högre stånden och spred sedan vidare i befolkningen. Men gick det verkligen till så? Vi saknar kunskap om Norrbottens textilhistoria. Ingen verkar bry sig. Samtidigt har aldrig någon sagt emot när jag hävdar att befolkningen i Norrbotten stickade långt tidigare än man trott. Den tyske vetenskapmannen Johannes Schefferus skrev redan ett stort vetenskapligt verk på latin 1673 där han nämner att samerna stickade. Man har också hittat sticknålar av renhorn.
Okunskapen, menar Erika Nordvall Falck, är inte förvånande.
– Det gäller ju hela Norrbottens historia, suckar hon.
Erika Nordvall Falck kommer själv från en hantverkande familj och har stickat sedan hon var åtta år. Idag har hon ett stipendium från Svenska Vitterhetsakademien för att skriva en rapport om den norrbottniska stickhistorien.
– Det ska bli en liten bok, där jag ska blanda traditionella mönster med en historisk uppsats. Jag vill verkligen att sticktraditionen i Norrbotten ska hållas obruten, att de gamla mönstren och färgkombinationerna inte ska glömmas bort.
Traditionella mönster som Jukkasjärvivantar, marknadsvantar från Jokkmokk och de specifika mönstret som präglar den starka sticktraditionen från Arjeplog är mönster hon vill bevara för framtiden. Främst av skönhetsskäl.
– De är vackra, som smycken. Det är nog den främsta orsaken till att jag inte vill att de glöms bort, säger hon.
Redan när hon läste etnologi på Umeå universitet skrev hon en B-uppsats om Skaitevantarna. Vantarna återfanns i Skaite på en gård där Maria Larsson Märak, en skicklig stickerska, bodde. Hennes karaktäristiska mönster som kändes igen som ”Skaite-Marias” i hela Pärlälvens dalgång är uppbyggda av rutor, ränder och trianglar. Det mönstret har Erika Nordvall Falck återskapat och stickat många par med tretrådigt garn och tunna stickor precis som Maria Larsson Märak för att få dem slitstarka.
– Samer har alltid rört sig över hela Nordkalotten. Därför är min teori att sticktekniken spritts sig från väster eller öster, snarare än från söder till norr. Tidiga handelsvägar på vatten kan styrka den teorin. Men som sagts, ingen vet. Det är ett outforskat område, säger Erika Nordvall Falck.