Ett hälsosammare Haparanda med Ikea

- Jag tror att det finns en framtidstro och en optimism som inte funnits tidigare, säger etnologen Eva Gradin. 2006 började länsstyrelsen och folkhälsoinstitutet undersöka folkohälsoläget i Haparanda. Syftet med gårdagens konferens var att presentera de resultat som projektet kommit fram till hittills. För fem år sedan hade kommunen störst ohälsa i landet. I dag har ohälsan minskat med 40 procent.Optimistiskare
Även om det inte finns på papper vad förbättringen av folkhälsan beror på tror Eva Gradin, etnolog vid Norrbottens museum, att Ikeas intåg har gett Haparandaborna en större optimism.- Tänk att en person kan skapa framtidstro hos så många. Det gick från att ingen ville etablera här till att allting bara smällde upp, säger Gradin.Hon fanns på plats med fotografen Daryoush Tahmasebi och dokumenterade Ikeas etablering. Överallt fanns bostadsbebyggelse och många nya affärer dök upp, men en del var lite väl optimistiska och tvingades stänga efter ett tag.- Sen kan man vara orolig för gamla Haparanda. Allt flyttades närmare Ikea och gränsen, säger hon. Paradoxernas stad
Projektet resulterade också i att man nu mer om varför ohälsan varit så hög i Haparanda, en verklighet full av paradoxer. Kommunen hade hög arbetslöshet men få som gick på bidrag och ett högt ohälsotal men låg sjukfrånvaro.- Dels är det höga ohälsotalet finska medborgare som arbetat i industrin i Sydsverige som flyttat upp till Haparanda när de fått förtidspension. Dels blir det konstigheter i statistiken när haparandabor jobbar i Kemi eller Oulu, säger Nils-Gustav Lundgren vid Luleå tekniska universitet.Om man jobbar i gränsstaden Tornio beskattas man på svenskt vis men om man jobbar i annan stad syns det inte i statistiken.

Ett hälsosammare Haparanda med Ikea

Stärker Ikeas etablering folkhälsan i Haparanda? Det var ämnet på en konferens som Länsstyrelsen anordnade på Cape East i går.