I mer än en veckas tid har Norrbottens-Kuriren publicerat negativt vinklade artiklar om mig. Bakgrunden är Haparanda kommuns avtal om Barents center, en planerad anläggning med 120 000 kvadratmeter yta för butiker, kontor, multiarena, gymnasieskola, restauranger, biograf och hotell.
Jag har under en längre tid avstått från att svara på frågor från medier, särskilt när jag uppfattat att det funnits en negativt vinklad agenda. Jag har helt enkelt misstrott journalisters vilja att korrigera felaktigheter och hålla sig till sanningen.
I efterhand kan jag se att effekten blivit att felaktigheter fått stå oemotsagda, vilket allvarligt skadar planerna på Barents center. Det är också rimligt att allmänhet och beslutsfattare via media ska kunna få mina svar på berättigade frågor. Jag kommer därför fortsättningsvis att försöka svara på frågor från media.
Det här är några av de påståenden och antydningar som är felaktiga i Norrbottens-Kurirens rapportering:
1. Norrbottens-Kuriren skriver (20/5) att jag har ”skulder och konkurser i bagaget”.
Påståendet om flera konkurser är direkt felaktigt. Sanningen är att ett enda företag har gått i konkurs av de över 100 företag som jag på 20 år varit med om att äga. I detta enda fall ingick jag varken i det konkursade bolagets styrelse, ledning eller på annat sätt i verksamheten, utan var största ägare och styrelseledamot i företagets moderbolag. En konkurs är alltid beklaglig och ett misslyckande, men ska också ställas i relation till hur branschen ser ut. Bara under perioden 2009–2015 gick nästan nio procent av alla företag i bygg- och anläggningsbranschen i konkurs. Och tidningens insinuation om ”skulder i bagaget” missar helt sitt mål. Alla aktiva bolag har skulder, men jag har inga som inte betalas. Jag gör alltid rätt för mig.
2. Norrbottens-Kuriren skriver (24/5): ”Bara ett halvår efter att Mikael Fahlanders företag vann upphandlingen om storsatsningen i Haparanda gick företaget som skulle bygga Barents center i konkurs. Orsaken till konkursen var enligt konkursförvaltaren bygget av Fahlanders privata villa.”
Här har tidningen blandat ihop olika bolag. Företaget som byggde min villa och som gick i konkurs hette RCC Stockholm. Det bytte senare namn till Sollentuna byggentreprenörer, och är alltså det enda företag som gått i konkurs av alla företag som jag ägt. RCC Stockholm har aldrig varit inblandat i upphandlingen eller avtalen kring Barents center. Konkursförvaltaren har tidigare hävdat att jag inte betalat ett korrekt pris för bygget av villan, men jag har ett tydligt avtal som visar att jag har gjort rätt för mig. Att jag lät ett byggföretag i min egen koncern bygga min villa är inte konstigare än om Ingvar Kamprad skulle handla på Ikea.
3. Norrbottens-Kuriren skriver (20/5): ”Mikael Fahlander /…/ dömdes tillsammans med sin affärspartner Ibrahim Kadra för att ha fört ut 12 miljoner kronor ur landet och därmed undkommit skatt. För Fahlanders del innebar domen att han påfördes 3,5 miljoner kronor i beskattningsbar förmögenhet av Skatteverket”.
Utan att det sägs rakt ut ges här intrycket att jag skulle ha begått ett skattebrott. Verkligheten var att jag hade en annan åsikt än Skatteverket om hur jag skulle beskattas för inkomståret 2004. Jag överklagade därför myndighetens taxeringsbeslut, något som många svenskar gör varje år. Kammarrätten gav Skatteverket rätt, vilket innebar att taxeringsbeslutet stod fast. Jag hade betalat in det begärda beloppet redan innan processen inleddes, och därmed avslutades ärendet.
4. Norrbottens-Kuriren skriver (20/5) att jag ”har haft mängder av betalningsförelägganden”. Uppgiften kompletteras med ett uttalande från en jurist om att ”när ett företag har betalningsförelägganden har det antingen låg betalningsförmåga eller dålig betalningsmoral”.
Den moraliserande kommentaren stämmer inte. När man gör många affärer hamnar man ibland i tvister, och då kan motparten försöka få sin vilja igenom genom att dra ärendet till Kronofogden. En ansökan om betalningsföreläggande är alltså inte ett bevis på att ett företag gjort fel, utan endast på att det finns en tvist mellan två parter. Det är alltid viktigt att försöka undvika den sortens situationer, men tyvärr inträffar de oftare i bygg- och anläggningsbranschen än i andra branscher. Om det visar sig att motparten har rätt får de självklart betalt.
Antalet felaktigheter och missförstånd i Norrbottens-Kurirens rapportering är så stort att den här debattsidan inte räcker till för att svara och bemöta dem alla. Därför kommer det från och med i dag att publiceras och besvaras så många frågor som möjligt på sidan om Barents Center på Concents webbplats.
Jag är entreprenör och drivs av att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Jag är övertygad om att Barents center kommer att bli ett bra och viktigt bidrag till Haparanda genom fler jobb, ett starkare näringsliv samt bättre skol- och idrottslokaler. Missförstånd, felaktigheter och rena lögner om mig som person ska inte få stjälpa projektet.