Luleås första krematorium byggdes 1930, vid kyrkogården i innerstan. Fram till årsskiftet 2012/13 har totalt 25.513 avlidna kremerats i Luleå. Det nya krematoriet ligger på Hertsön, i anslutning till Hoppets och Ljuset kapell, vid Örnäsets griftegård. Krematoriet stod klart 1991.

Till en början fanns det bara en ugn, men sedan årsskiftet finns det två ugnar. Den nya ungen är en av de fyra största i landet. Bland annat är ugnen extra bred för att klara av bredare kistor, något som blir allt vanligare på grund av att vi blir större och större.

Kostat 18 miljoner

Artikelbild

| ETT KNAPPTRYCK. Krematorievaktmästaren Hans Björklund trycker på en knapp och sedan åker kistan in i kreamatorieugnen. Allt under överseende av Reino Raitala, griftegårds- och fastighetschef vid Luleå domkyrkoförsamling.

Det är inte bara den andra ugnen som är ny. Efter krav från miljödomstolen 2009 har det också byggts en helt ny rökgasreningsanläggning. Totalt har hela om- och tillbyggnaden kostat 18 miljoner kronor.

– Nu har vi Sveriges modernaste krematorium, med den modernaste rökgasrening som finns. Modernare går helt enkelt att få i dag, säger Reino Raitala, griftegårds- och fastighetschef vid Luleå domkyrkoförsamling.

Rökgasreningen är väldigt effektiv och nu släpps varken kvicksilver, dioxiner, stoft eller partiklar ut i luften.

Det är inte bara avlidna från de olika församlingarna i Luleå som kremeras här. Totalt under 2012 kremerades 1.119 avlida vid krematoriet i Luleå, vilket innebär fyra till fem kremationer per arbetsdag.

Artikelbild

| RÖKGASRENING. Reino Raitala vid den stora rökgasreningsanläggningen.

Från hela länet

I Luleå dog det totalt 464 personer under 2012 och av dessa kremerades 329, eller 73,28 procent. Resterande 790, drygt 70 procent av totala antalet som kremerades, var avlida från främst andra församlingar i länet.

Artikelbild

| FÖLJER PROCESSEN. Genom en liten glaslucka kan krematorievaktmästaren Hans Björklund följa processen. Varje kremation tar cirka 80 minuter.

– De kommer från hela Norrbotten. Boden och Piteå är de som skickar mest, med över 100 var per år, berättar Reino Raitala.

I anslutning till krematoriet finns också två stora kylrum där kistorna förvaras i väntan på kremering eller jordfästning. En jordfästningskyl och en kremationskyl.

Artikelbild

| ANHÖRIGRUM. Hans Björklund kommer in med en kista för kremering. Bakom Reino Raitala syns det nya anhärigrummet där anhöriga kan följa då kistan åker in i ugnen.

– Det är givetvis väldigt viktigt att man inte blandar ihop kistorna och kremerar någon som inte ska kremeras, påpekar Reino Raitala.

1.000 grader

Artikelbild

| AVANCERAD TEKNIK. På en dataskärm på utsidan av ugnen kan Reino Raitala följa processen.

En kremation av en avliden tar i snitt cirka 80 minuter. Då kistan åker in i ugnen är temperaturen cirka 800 grader och sedan höjs den till cirka 1.000 grader. Allt är väldigt automatiserat och på en dataskärm kan man följa olika kurvor över hur kremationen framskrider - temperatur, tid som är kvar, med mera.

Då kremationen är klar samlas askan ihop och sätt i en urna. Eventuella benrester som är kvar mals i en kvarn och placeras också i urnan, som sedan placeras i ett speciellt urnrum. Metall och eventuella proteser separeras och gravsätts på annan plats tillsammans med liknande föremål från andra avlidna.

Artikelbild

| TVÅ UGNAR. Så här ser ugnarna ut på baksidan. Till vänster den nya och något större ugnen. Till höger syns den gamla ugnen.

– Det man absolut inte får göra är att lägga ner glas i en kista med en avliden som ska kremeras. Det är också vanligt att folk lägger ner biblar i kistan och det får man inte heller göra. Pappret bildar sotflagor som täpper igen filtren och det blir stopp i reningen, säger Reino Raitala.

Ett anhörigrum

Artikelbild

| GASEN KYLS. I rökgasrenignsanläggningen renas och kyls gasen till 135 grader.

I samband med ombyggnaden och installationen av den nya ugnen har man också byggt ett anhörigrum med fönster i anslutning till själva kremationsrummet. Tanken är att anhöriga ska kunna sitta i rummet och med egna ögon se när kistan åker in i ugnen.

– Än har vi inte haft någon som varit med. Men egentligen är det lika naturligt som att följa någon till graven, tycker Reino Raitala.

Tendensen har varit tydlig under många år. Allt fler avlida kremeras. Av alla som dog i Sverige under 2012 så kremerades 83,26 procent. I topp låg Trelleborg där 95,65 procent kremerades. I botten hittar vi Gällivare och Kiruna med 41,06 procent, respektive 41,15 procent.

Reino Raitala är övertyga om antalet som kremeras kommer att fortsätta och öka även här. Och med två ugnar har ju kapaciteten fördubblats.

Har han då själv funderat på sin egen död? Om han ska kremeras eller inte?

– Jag kommer från Finland och där är fortfarande traditionell jordbegravning det allra vanligaste, så jag kan nog tänka mig båda alternativen. Det som är viktigt är att man pratar med sina anhöriga hur man vill ha det, säger Reino Raitala.