I den kommande långfilmen ”Tystnaden i Sápmi” har hon följt två unga samiska kvinnor som utsatts för övergrepp, tillsammans med några andra viktiga röster i Sápmi.

– Det är en tung historia som tagit lång tid att göra. De är extremt modiga, säger hon.

Det var en mamma till en av flickorna som medverkar i filmen som tog kontakt med Liselotte Wajstedt år 2014 eftersom hennes dotter Ida ville berätta sin historia om den våldtäkt hon blivit utsatt för.

Artikelbild

| Tone Vange, polismästare i Nordland, Norge berättande om polisens undersökning av alla övergrepp som skett i Tysfjords kommun vid en presskonferens den 28 november 2017.

– Jag följde henne ett år innan rättegången där åtalet sedan lades ned på grund av att ord stod mot ord. Men de unga tjejer jag följt vill bryta tystnaden runt sexuella övergrepp som förekommit inom vissa delar i den samiska kulturen.

Hon är noga med att påpeka att sexuella övergrepp är ett strukturellt samhällsproblem, övergreppsproblematiken finns överallt.

– Men jag ville berätta ur ett samiskt perspektiv, för i den lilla berättelsen gestaltas även den stora metaberättelsen om övergrepp på kvinnor.

Hon refererar till den norska forskaren Astrid Eriksen som 2015 kom med en rapport som visade att samiska kvinnor är mer utsatta för våld och sexuellt våld än norska kvinnor.

Artikelbild

| Övergrepp mot kvinnor är ett strukturellt problem, menar filmaren Liselotte Wajstedt.

– Men idag förstår jag att det inte finns så stora skillnader mellan den samiska gruppen och den etniskt norska och svenska. Övergrepp finns överallt.

Efter att Verdens gang publicerat en stor artikelserie om övergreppen i Tysfjord 2016 (se faktaruta) fick Liselotte Wajstedt kontakt med Marion, vars mamma tog livet av sig. Båda utsatta för övergrepp. Vi talar alltså om övergrepp som pågått under generationer i detta lilla samhälle i det tysta.

– Nu upplever jag dock att det finns en längtan efter att lyfta fram dessa sår och börja tala om utsattheten i vår kultur, säger hon.

Egentligen är hon ute efter en fördjupad berättelse om Sápmi.

– Unga samer idag mår inte bra, vi har drabbats av allt för många självmord. När två av mina kusiner, båda renskötare, tog livet av sig, båda inom loppet av ett år så blev det en chock inte bara i min familj utan i hela Sápmi. Något står inte rätt till.

Orsaken, menar hon, går tillbaka i tiden för kolonisationen av det samiska samhället. Staten som brutit sönder samiska folket– där olika samiska grupper nu brottas med olika problem. Sjösamiska områden som Tysfjord menar hon kan liknas vid en inre elitism där samer utan renar och utan språket ges lägre status, är inte lika mycket samer en vissa. Medan fjällsamerna har hög status och skogsamerna brottas med krocken med det svenska majoritetssamhället

– Man får också tänka på att vi är få. Många är släkt med varandra eller känner till släkterna och därför kan tystnaden breda ut sig. Ett bra exempel är mammorna som gick ut och skapade Facebook-grupper till stöd för sina våldtäktsanklagade söner, killar från Kautokeino som begick övergrepp i Jokkmokk år 2012, säger hon.

Men hon ser också orsakssammanhang i antifeminismen som hon menar är på frammarsch – där vissa män känner sig hotade. Hot som också drabbat henne själv.

Och på frågan om hon någon gång tvekat i arbetet med filmen ”Tystnaden i Sapmi” kommer svaret snabbt och med kraft.

– Det var självklart att göra filmen. Jag brinner för berättandet och vill visa på mönster. Bara så kan förändring ske. Det är vi vuxna skyldiga den kommande generationen, säger Liselotte Wajstedt.

Fotnot: Liselotte Wajstedt är just nu aktuell med en utställning på Galleri Syster där hon tillsammans med konstnären My Lindh visar målningar, broderier och animationer inom ramen för galleriets projekt Landscape Takeover. Utställningen visas 6-28 september och är den andra utställningen där kvinnliga konstnärer bjuds in för att tolka och beskriva landskapet.