Med systemet vill man få en generell hastighetssänkning på olycksdrabbade vägar.

Eftersom vi i Sverige har ett så kallat föraransvar så går mycket av utredningen ut på att fastställa förarens identitet genom att jämföra bilden från kameran med körkorts- och passfotografier.

Utredaren går igenom flera olika register för att leta rätt på föraren och sedan tar en förundersökningsledare ett beslut om man ska inleda en förundersökning eller om ärendet ska läggas ned.

Artikelbild

| FÖRUNDERSÖKNING. När utredarna har identifierat föraren är förundersökningsledaren Therese Markström en av dem som tar över ärendet.

I Kiruna hanterar man varje dag uppemot 1.000 olika ärenden från kameror utspridda över hela Sverige.

Nollvision
När man har tagit reda på vem som körde bilen skickas ett brev med fotografier hem till föraren, som oftast erkänner direkt.

- Ärendena är snabbutredda och vi från polisens sida har utvecklat ett speciellt system för detta där det är en hög automatisering, säger Anders Drugge, sektionschef för ATK.

Målet i trafiken är en nollvision och fram till 2020 ska antalet döda i trafiken minskas till 134 personer. Ett steg i den riktningen är att hålla nere hastigheten och enligt Anders Drugge räddar kamerorna varje år mellan 15-20 människoliv.

Artikelbild

| UTREDS. På Rikspolisstyrelsens ATK-sektion i Kiruna arbetar 50 utredare med att gå igenom bilderna från fartkamerorna runt om i landet. Huvuduppgiften är att fastställa förarens identitet innan en polisanställd förundersökningsledare tar vid i ärendet.

- Vi ser att ATK har en positiv effekt på olycksbilden. Skulle alla hålla hastighetsbegränsningen så skulle vi spara minst 100 liv varje år, säger Anders Drugge.

Det man vill åt är en beteendeförändring och inte att dränera bilförarna på pengar. Därför aktiveras kamerorna bara de timmar på dygnet då de behövs som mest.

Artikelbild

| FARTKAMEROR. 230.000 ärenden per år utreds av Rikspolisstyrelsens ATK-sektion i Kiruna. Underlaget kommer från de 1.077 fartkameror som finns uppställda runt om i Sverige.

- Vi skulle kunna dra in mycket pengar men då tror jag att vi skulle tappa acceptansen för kamerorna, säger Anders Drugge.

Av de 230.000 ärenden som utreds varje år är det bara en tredjedel som åker fast och får betala böter eller förlorar körkortet. Trots den förhållandevis låga andelen lagförda är man ändå nöjda med verksamheten eftersom antalet olyckor minskar med 20-30 procent på de sträckor där man använder sig av ATK.

Artikelbild

| HÅLLER HASTIGHETEN. Anders Drugge, sektionschef för Rikspolisstyrelsens ATK-sektion i Kiruna, är nöjd med att bara cirka tre procent som kör för fort.

Behöver svenska bilförare hjälp att hålla hastigheten?

- Ja, absolut det behöver alla. Vi är mänskliga, vi gör fel och missar hastighetsbegränsningen och det är därför vi skyltar framför varje mätstation. Systemet ska vara ett stöd till den enskilde bilisten att anpassa hastigheten på särskilt kritiska sträckor.

Vilka knep använder sig folk av för att komma undan?

- Det händer att man fäller ned solskyddet och det försvårar självklart vår identifiering av föraren, avslutar Anders Drugge.