Nyligen dog skÄdespelaren Robin Williams, som bland annat Àr kÀnd för sin roll som litteraturlÀraren Mr. Keating i filmen Döda poeters sÀllskap frÄn 1989. MÀrkligt nog finns det svenska kulturpersonligheter som ser rollfiguren som ett ideal för lÀrare.
Det tydligaste sÀttet att fÄ perspektiv pÄ rollen Àr att jÀmföra med en liknande nordamerikansk film, Kejsarklubben, frÄn 2002. Handlingen i bÄda filmerna utspelas pÄ internatskolor med synnerligen ambitiösa elever och i centrum stÄr en lÀrare.
I Kejsarklubben framstÀlls idealet för utbildning som en mognadsprocess genom studieanstrÀngning och kontakt med ett Àmne som i det hÀr fallet Àr antikens historia. LÀraren Mr. Hundert vill visa sina elever i högstadieÄlder allt man kan lÀra av andra tider, och han understryker att stora mÀn aldrig har handlat enbart för sitt eget bÀsta.
Mr. Hunderts pedagogik innebĂ€r att eleverna samtidigt ska utveckla sina kunskaper, sin förmĂ„ga att dra slutsatser och sin etiska bedömningsförmĂ„ga, nĂ„got mycket komplext. Mr. Hundert utsĂ€tts i filmen för en frestelse. Han fĂ„r en frĂ€ck och lat elev, son till en uppsatt man, och han tror en tid att han har lyckats âreformeraâ pojken. Av âlĂ€rarfĂ„fĂ€ngaâ sĂ€tter han den eleven vid ett tillfĂ€lle framför en annan som alltid har varit skötsam, nĂ„got han fĂ„r anledning att Ă„ngra.
I Döda poeters sĂ€llskap anvĂ€nds litteraturundervisning för att uttrycka den egna personen i stĂ€llet för att studera texter av och om andra personer. Mr. Keating undervisar gymnasieelever och syftar snarast till att befria eleverna frĂ„n studier. De behöver inte lĂ€sa lĂ€roboken och ska i stĂ€llet pröva olika dramatiska tekniker. Framför allt ska de âfĂ„nga dagenâ, njuta av ögonblicket.
Det verkar som om konformism Àr den stora faran i livet. I den klubb det talas om, och som lÀraren indirekt uppmuntrar, samlas eleverna nattetid och bryter mot alla tÀnkbara skolregler. Eleverna i gruppen kommer pÄ detta sÀtt i konflikt med skolan och sina förÀldrar. Filmen hyllar ett uppror mot auktoritet som kan förknippas med 1968 och Mr. Keating förverkligar sig sjÀlv som rebellisk hjÀlte.
Mr. Keating lÀr sina elever att basera sitt upptrÀdande pÄ sina kÀnslor och handlar som om en ung person inte har nÄgot att lÀra av skolan eller av skolböcker. Samtidigt tar han inget ansvar för hur det gÄr för dem ens i den nÀra framtiden. De hÀr eleverna ska söka till universitet och kommer att behöva göra intrÀdesprov, men de har exempelvis överhuvudtaget inte lÀst litteraturkursen.
Om ledande kulturpersonligheter i Sverige ser Mr. Keating som ideal kommer det att ta tid att förbÀttra utbildningskvaliteten.