– 2–7 det var ju inte så farligt. Vi hade väl trott att de skulle göra tvåsiffrigt på oss, säger Jens Pettersson.
1987 utsågs Jens Pettersson till Sveriges bästa innebandyspelare vilket i stort sett innebar det samma som världens bästa spelare. Under söndagen möttes IBK Luleås utvecklingslag och Petterssons FK Luleå. Givetvis var det på förhand en match med ganska så given utgång. Trots det så var ställningen endast 2–4 när den sista perioden startade.
– Vi gör det ganska så bra som håller dem på så få mål, anser Pettersson.
Efter matchen så pustade Pettersson ganska så ordentligt.
– Jag kan inte säga att vi håller någon högre klass i dag, säger Pettersson och skrattar.
Spelar du någon innebandy i dag?
– Nej det gör jag inte för mina hälsenor håller inte för det. I dag fick jag springa och småhalta lite, men det var det värt en dag som denna. I morgon kommer det nog vara lite mera ont och stelt.
Var det din sista match i karriären?
– Det var det nog om vi inte kommer ha ett 50-årsjubileum, säger Pettersson slutligen.