Finansministern Magdalena Andersson (S) konstaterar att antalet varsel Àr pÄ rekordnivÄer och sysselsÀttningen bedöms falla i Är. De hÄrdast drabbade branscherna Àr hotell, restaurang och handel, enligt Andersson.
ââMĂ€nniskor kommer att bli arbetslösa och det Ă€r ocksĂ„ nĂ„got vi bedömer i den hĂ€r prognosen, sĂ€ger hon pĂ„ en presskonferens.
I dagslÀget ligger arbetslösheten pÄ runt sju procent. En ökning till nio procent innebÀr att omkring 100 000 fler blir arbetslösa i Är och totalt runt en halv miljon.
Senast arbetslösheten var sÄ hög var 1998 dÄ arbetslösheten var drygt nio procent.
Regeringen bedömer att arbetslösheten sedan kommer att ligga kvar pÄ nivÄn nio procent Àven nÀsta Är för att sedan först 2022 sjunka nÄgot, till 8,4 procent.
Fallande tillvÀxt
Regeringen rÀknar nu med att svensk BNP kommer att falla med fyra procent i Är.
ââDet Ă€r ett fall lika stort som under finanskrisen, sĂ€ger Andersson.
ââVi har ett vĂ€ldigt allvarligt ekonomiskt lĂ€ge.
Prognosen kommer att ligga till grund för vÄrpropositionen, som ska lÀggas fram om ett par veckor. Samtidigt poÀngterar Andersson att prognoserna Àr ovanligt osÀkra.
Den pÄgÄende krisen Àr en efterfrÄge- och utbudschock samtidigt, sÀger hon. Förutom minskad efterfrÄgan drabbas ekonomin av störningar i leveranskedjor.
à terhÀmtning i höst
Andersson pratar om en historiskt snabb inbromsning men bedömer samtidigt att ÄterhÀmtningen kommer att gÄ fortare Àn efter finanskrisen.
Hon rÀknar med en ÄterhÀmtning redan i höst och att Sverige Àr tillbaka pÄ tillvÀxt pÄ helÄret 2021.
NÀsta Är vÀntas dock BNP studsa upp ordentligt igen. Regeringen spÄr att BNP ökar med 3,5 procent 2021.
ââMen sĂ„ klart, prognosen Ă€r helt klart osĂ€ker.
Resursutnyttjandet bedöms minska kraftigt och Sverige hamnar i samma typ av lÄgkonjunktur som under finanskrisen.
ââBedömningen Ă€r att konjunkturĂ„terhĂ€mtningen sker ungefĂ€r i samma takt som en genomsnittlig konjunkturĂ„terhĂ€mtning.
Stigandes statsskuld
Underskottet i de offentliga finanserna vĂ€ntas landa pĂ„ 3,8 procent av BNP i Ă„r. Ăven nĂ€sta Ă„r bedöms det bli ett underskott, om Ă€n mindre.
Som en konsekvens stiger statsskulden, frÄn cirka 35 procent av BNP i fjol till nÀstan 40 procent i Är.
ââDe Ă„tgĂ€rder vi har presenterat hittills Ă€r 84 miljarder kronor, sĂ€ger hon om stödĂ„tgĂ€rder som pĂ„verkar budgeten i Ă„r.
Kostnaden kan stiga om fler blir arbetslösa och permitterade Àn vad regeringen rÀknar med.
ââDen aktiva finanspolitik som regeringen bedriver pĂ„verkar ocksĂ„ det strukturella sparandet, sĂ€ger Andersson.
Utgiftstaket diskuteras
Hon tillÀgger dock att finanspolitiken som förs i krisen ligger i linje med budgetramverket och pekar pÄ hur de offentliga finanserna Àr starka i utgÄngslÀget.
ââUtgiftstaken för i Ă„r kommer att behöva Ă€ndras med största sannolikhet.
Detta Àr en ovanlig ÄtgÀrd, men det har hÀnt vid regeringsskiften i samband med val.
ââDet finns ocksĂ„ skrivningar om att man kan Ă€ndra taket vid helt nya yttre förutsĂ€ttningar, sĂ€ger hon.
Hon bedömer att detta ligger i linje med det finanspolitiska ramverket och att det kan göras utan att förtroendet för ramverket pÄverkas.
RÀttat: I en tidigare version angavs felaktigt nÀr arbetslösheten senast var nio procent.