Expert: "Sverige är dömt att ha skred"

Bilder från luften visar hur ett skred skapat stor förstörelse på E6 utanför Stenungsund.

Statens geotekniska institut (SGI) är på plats för att stötta räddningstjänst och polis med expertkunskap om ras och skred.

– Just nu handlar det om att göra en lägesbedömning. Man försöker se till att människor inte kommer till området och försöker säkra så att det inte går ytterligare skred, säger HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på SGI.

TT: Hur stor är risken för fler skred?

– Det kan jag inte säga än. Men det är ett stort skred som har gått och det är i ett lerområde. När de här massorna dras iväg tittar man alltid på hur det ser ut i bakkanten av skredet. Om den står brant är sannolikheten större för ytterligare skred.

"Alltid leran"

Enligt Johan Kleman, professor emeritus i naturgeografi och fjärranalys, kommer skredet inte helt oväntat.

– Man ser att vägen plötsligt är avbruten. Det betyder att någonting under har glidit. Det som rör sig är leran under, det är alltid den. I Sverige och Norge sker det här på ställen som vi människor inte uppfattar som sluttningar, det räcker med någon grads lutning, säger han.

Leran är en tiotusen år gammal rest från istiden som gör att lerskred förr eller senare inträffar. Främst i södra Sverige.

– Sverige är dömt att ha en viss frekvens av skred, säger Johan Kleman.

Enligt Johan Kleman hade skredet i Stenungsund förmodligen inträffat förr eller senare, men det hade lika gärna kunnat dröja 200 år till. Stora regnmängder ökar risken.

– Men lerskred kan också inträffa vid enkla samhälleliga åtgärder. Du kanske gräver bort tre eller fyra meter lera för att göra en undergång under en väg. Det kan räcka för att få i gång ett lerskred. Det måste inte vara katastrofala händelser som utlöser det, leror blir svagare med tid, säger han.

Många bäckar i området

Det är främst områden där det finns mycket salt i leran som är utsatta, det gör nämligen att leran sakta men säkert blir svagare.

Västkusten är ett extra utsatt område. Enligt HannaSofie Pedersen på SGI har myndigheter och kommuner koll på vilka riskområdena är.

– Om man tittar på kartor så går det många små bäckar och vattendrag i området. När det regnar mycket bygger det upp ett portryck i marken och det gör att lerans egenskaper förändras. En sådan liten detalj kan rubba leran, säger hon.

Oftast handlar det vid skred dock om en kombination av naturliga faktorer och mänsklig påverkan, enligt Pedersen.

– Man kan bygga på lera utan att det är ett bekymmer. Det är en förutsättning för att vi över huvud taget ska kunna bo och verka i den här delen av landet, säger hon och fortsätter:

– Det är när man inte är uppmärksam eller när saker förändrar förhållandena som det blir problematiskt.