Drönarlarmen: "Fler frågor än utropstecken"

Under fredagskvällen sågs drönare flyga över kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. På måndagskvällen kom larm om ytterligare en observation vid Forsmark.

Utredningen av fredagens observationer togs under måndagen över av Säkerhetspolisen, under ledning av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

– Jag kan inte kommentera närmare på hur de här händelserna förhåller sig till varandra. Men det är klart att det är anmärkningsvärt. Allt är möjligt i dagsläget, det är det som utredningen har att klarlägga, sade förundersökningsledare och vice chefsåklagare Hans Ihrman till TT under gårdagen.

Rapporter om drönarobservationer har även kommit från flera andra håll de senaste dagarna, som över centrala Stockholm och vid flygplatserna i Kiruna och Luleå.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller att problemet med drönare generellt inte är nytt.

– Det här har pågått under många år nu. Vi såg det i samband med den stora övningen Aurora och vi har sett det vid andra övningar, säger Hultqvist och tillägger att det också gäller för flygplatser och nu kärnkraftverk.

Han framhåller att lagändringar har gjort det möjligt att skjuta ner drönare över skyddsobjekt, om tillfälle ges. På frågan om säkerheten är tillräcklig vid känsliga platser, svarar han:

– Säkerheten blir aldrig tillräcklig, det är något man får arbeta med hela tiden, eftersom en eventuell antagonists sätt att bete sig förändras och utvecklas hela tiden.

Han uppger att han inte har någon information om vad som kan ligga bakom de aktuella händelserna.

Kärnkraftverk är skyddsobjekt och det är inte tillåtet att flyga över dem. Syftet bakom de senaste dagarnas händelser är ytterst oklart, poängterar Martin Hagström som är forskningsledare på FOI. Generellt sett är det vanliga syftet med drönarflygningar att fotografera något, säger han.

Fler frågetecken

– Jag är ingen expert på kärnkraftverk så jag vet inte om man kan se något specifikt, men nu var det mörkt och blåsigt enligt uppgift. Så syftet är inte speciellt klart och tydligt. Det är nästan fler frågetecken än utropstecken här, säger Martin Hagström.

Statusen som skyddsobjekt gör också att kärnkraftverken själva är förtegna kring hur säkerheten ser ut och om händelserna leder till en förhöjd beredskap. Enligt Martin Hagström finns dock olika åtgärder som kan vidtas om man vill stoppa en drönare.

– Det vanliga är att man försöker störa ut någon kommunikationslänk mellan piloten och själva drönaren. Man kan försöka skjuta ner den också. Man får inte flyga över skyddsobjekt så skyddslagen medger att man skjuter ner den om man har möjlighet till det. Det finns lite olika möjligheter, säger han och fortsätter:

– De har gjort en sårbarhetsanalys och säkert vidtagit de skyddsåtgärder som är nödvändiga. Det behöver inte alltid vara att ta bort eller skjuta ned, det kan också vara att förhindra att de kan se någonting.

Hård vind

Väderläget vid flygningarna kan säga något om storleken på drönarna:

– Givet att man observerade dem i hård vind är det i alla fall inga väldigt små farkoster. Då är det osannolikt att någon som är ute och flyger på kvällen på skoj flyger fel, det minskar den sannolikheten. Man kan spekulera i det, men inte dra så uppenbara slutsatser ännu.

TT: Kan privatpersoner ha tillgång till större varianter som klarar den här typen av väder?

– Absolut, det är ingen teknisk svårighet för en privatperson att bygga ihop en sådan. Däremot är det kanske inte så vanligt att man har en sådan. En större fotodrönare kan också flyga i lite sämre väder. Men det finns inga tydliga uppgifter om hur stora de här var.

Lätt att gömma

En helikopter deltog i utredningsarbetet under måndagens händelse. Inga uppgifter finns om misstänkta för någon av flygningarna. Det är heller inte helt enkelt att hitta den som styr, konstaterar Martin Hagström. Piloten kan befinna sig på mycket långt avstånd från drönaren.

– Det ligger i sakens natur att det är lätt att gömma sig. Det finns många ställen att leta på. Ska man kunna se en farkost och följa efter den måste man själv flyga, eller mäta in var piloten står någonstans, säger Martin Hagström.