Chefekonomen: Maximera krisstödet

Riksbanken borde sÀnka rÀntan och regeringen borde fördubbla stödÄtgÀrderna i coronakrisen, enligt Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
–BĂ„de finanspolitiken och penningpolitiken bör vara maximalt expansiv, sĂ€ger hon.

Christina Nyman, chefsekonom pÄ Handelsbanken, tror att regeringen kommer att dubbla storleken pÄ sina krispaket. Arkivbild.

Christina Nyman, chefsekonom pÄ Handelsbanken, tror att regeringen kommer att dubbla storleken pÄ sina krispaket. Arkivbild.

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-04-29 08:10

Mer statsbidrag till kommunerna och offentliga investeringar, men Ă€ven konsumtionsstimulanser till hushĂ„ll – kanske i form av skatte- eller momssĂ€nkningar – Ă€r nĂ„gra Ă„tgĂ€rder Christina Nyman efterlyser i samband med presentationen av en fĂ€rsk prognos frĂ„n Handelsbankens ekonomer.

– Det absolut enklaste Ă€r att ge statsbidrag till kommunerna. Sedan tror jag det skulle vara en positiv injektion att satsa pĂ„ investeringar, Ă€ven om det fĂ„r mer lĂ„ngsiktiga effekter. Det skulle vara en signal om att vi Ă€r pĂ„ vĂ€g ur det hĂ€r, sĂ€ger hon.

Lika mycket till

Hittills har regeringen för att möta den recession som coronakrisen orsakar satsat omkring 2 procent av BNP pÄ krisÄtgÀrder.

– Vi tĂ€nker oss ungefĂ€r lika mycket till, sĂ€ger Nyman.

Om detta skulle ske samtidigt som ekonomin bromsar in kraftigt – ned med 6,9 procent i Ă„r enligt Handelsbankens prognos – skulle det innebĂ€ra ett budgetunderskott pĂ„ ungefĂ€r 7 procent av BNP. Statsskulden skulle dĂ„ öka kraftigt, frĂ„n dagens 35 procent till 45 procent av BNP.

– I ett riktigt dĂ„ligt scenario kan vi se att man behöver dra upp skuldsĂ€ttningen ytterligare, till 50 procent av BNP, sĂ€ger Nyman.

Det Àr samtidigt viktigt att alla stödÄtgÀrder som nu vidtas Àr rimliga och har avsedd effekt, enligt Nyman. Hon ser Àven en övre smÀrtgrÀns nÀr det gÀller hur mycket privat risk som skattebetalarna ska ta pÄ sig.

– I ett sĂ„dant hĂ€r lĂ€ge Ă€r det staten och centralbankerna som blir sista utposten i en försĂ€kring, som fĂ„r stĂ„ för riskerna. Det Ă€r ju rimligt nĂ€r det kommer en sĂ„dan hĂ€r typ av extern chock, sĂ€ger hon.

– Men det Ă€r klart att det finns en grĂ€ns. Det svĂ„ra Ă€r att avgöra vilka företag som man ska rĂ€dda och inte. Vilka företag Ă€r livskraftiga och vilka Ă€r inte det?

Staten som rÀddningsplanka

NÀr stödpaketen blir för generösa finns Àven lÄngsiktiga problem. Det kan enligt Nyman fÄ företag att tro att de alltid kan anvÀnda staten som en rÀddningsplanka och dÀrför slarvar med riskbedömningar.

Fast nu i början av krisen, med aktuella krisÄtgÀrder, Àr vi inte i nÀrheten av denna smÀrtgrÀns, enligt Nyman.

– Risken för att det hĂ€r blir mycket vĂ€rre om man inte gör nĂ„got Ă€r mycket större Ă€n risken av att man gör för mycket. SĂ„, hellre lite för mycket Ă€n för lite just nu, sĂ€ger hon

Riksbanken har gĂ„tt hĂ„rt ut med stödköp och likviditetsstöd för 250 miljarder pĂ„ sex veckor, med siktet pĂ„ en balansrĂ€kning pĂ„ 2 500 miljarder om alla delar av stödĂ„tgĂ€rderna mĂ„ste genomföras.

TT: Borde man ha sÀnkt rÀntan ocksÄ?

– Ja. Det kanske inte hjĂ€lper sĂ„ mycket nu, för vi ska Ă€ndĂ„ inte vara sĂ„ mycket ute och konsumera och investera. Men det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ att en rĂ€ntesĂ€nkning ger stöd till hushĂ„ll och företag. Man fĂ„r mindre rĂ€nteutgifter.

Stort stöd frÄn rÀntesÀnkning

Enligt Nyman – som trots att hon vill det inte tror att Riksbanken kommer att sĂ€nka rĂ€ntan – skulle en rĂ€ntesĂ€nkning till minus 0,50 procent frĂ„n dagens nollrĂ€nta motsvara ett stöd pĂ„ i runda slĂ€ngar 10 miljarder kronor per halvĂ„r till hushĂ„ll och företag.

– Att fĂ„ sĂ€nkta rĂ€ntekostnader nu innebĂ€r lite större buffert för dem som fĂ„r problem nu. Men du kan ocksĂ„ spara de hĂ€r pengarna och dĂ„ har du ju ackumulerat upp mer pengar som du kan ha nĂ€r ekonomin kickstartar.

– Jag tror att kickstarten blir större om man sĂ€nker nu Ă€n om man vĂ€ntar, sĂ€ger hon.

Fakta: RĂ€knar med djup recession

Sverige Àr pÄ vÀg in i en djup recession i coronakrisen, med en tjÀnstesektor i fritt fall och stora delar av vÀrldsekonomin i karantÀn, enligt en fÀrsk prognos frÄn Handelsbankens ekonomer.

De rÀknar med att Sveriges BNP i Är faller med 6,9 procent för att ÄterhÀmta sig med 4,2 procent i tillvÀxt 2021 och 2,4 procent 2022.

Arbetslösheten lyfter enligt prognosen till över 10 procent i höst. Snittet för i Är landar dock pÄ 9,5 procent, dÀr det ligger kvar Àven 2021. Först 2022 rÀknar Handelsbankens ekonomer med en nÄgot lÀgre arbetslöshet pÄ 8,3 procent.

Inflationen, enligt mÄttet KPIF, berÀknas i snitt hamna pÄ 0,3 procent i Är, 1,3 procent 2021 och 1,3 procent 2022.

Riksbankens reporĂ€nta ligger i prognosen still pĂ„ noll procent under hela prognosperioden 2020–2022.

KĂ€lla: Handelsbanken

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!