Estonias bogramp har bÀrgats

Bogrampen som Àr en viktig pusselbit för att förstÄ förloppet nÀr Estonia sjönk har plockats upp ur havet. BÀrgningen försenades eftersom rampen behövde grÀvas fram för att inte riskera att gÄ sönder.

BÀrgningen av bogrampen frÄn vraket Estonia, frÄn fartyget Viking Reach, pÄ plats vid förlisningsplatsen för undersökningen av fartyget Estonia.

BÀrgningen av bogrampen frÄn vraket Estonia, frÄn fartyget Viking Reach, pÄ plats vid förlisningsplatsen för undersökningen av fartyget Estonia.

Foto: Magnus Lejhall/TT

Estonia2023-07-24 17:34

I fem dagar har Statens haverikommission och motsvarande myndigheter frÄn Estland och Finland jobbat dygnet runt med att undersöka Estonias vrak. FjÀrrstyrda undervattensrobotar har bland annat fotat insidan av bildÀck och prover har tagits vid vraket.

– Det Ă€r en utmaning naturligtvis, sĂ€ger Jonas BĂ€ckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.

– För det första Ă€r det vĂ€ldigt speciellt att vara pĂ„ den hĂ€r typen av olycka i och med att det Ă€r en gravplats. Sedan har vi jobbat 24 timmar om dygnet och det Ă€r slitsamt Ă€ven om vi försöker gĂ„ i skift.

Har mycket material

Den tolv ton tunga bogrampen kunde bÀrgas strax efter klockan 02, natten mot tisdagen. Arbetet försenades eftersom utsidan av rampen behövde grÀvas fram för att inte gÄ sönder. Den transporteras till Estland dÀr den ska undersökas ytterligare.

Med sig i land har utredarna det material man ville fĂ„ tag i – och lite till.

– Det har gĂ„tt över förvĂ€ntan och vi har kunnat göra mer Ă€n vad vi hade vĂ„gat hoppas pĂ„, sĂ€ger Jonas BĂ€ckstrand.

Bland annat har utredarna kunnat fotografera lÀngre in pÄ bildÀck Àn vad de hade trott, bÀrgat ett fönster och skurit ut en plÄtbit vid de hÄl i skrovet som uppdagades i en dokumentÀrfilm frÄn 2020.

BÀckstrand tror inte att det blir nÄgra fler dykningar ner till vraket, 80 meter under ytan.

– Jag ser inte att det skulle vara aktuellt just nu, men det beror lite pĂ„ resultaten vi fĂ„r.

"Kommer att rÀcka"

Utöver undersökningarna vid vraket pÄgÄr utredningsarbete pÄ annat hÄll. Bland annat intervjuas överlevare om natten dÄ MS Estonia förliste 1994. 852 mÀnniskor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer rÀddades.

Enligt BÀckstrand finns det nu tillrÀckligt med information för att med sÀkerhet kunna sÀga varför Estonia sjönk.

– Sammantaget tror jag absolut att det kommer att rĂ€cka, sĂ€ger han.

Ombord pÄ undersökningsfartyget har Urban Lambertsson varit. Han befann sig ombord pÄ Estonia pÄ olycksdagen och har övervakat haverikommissionens utredningsarbete som representant för de överlevande.

– Vi överlevare behöver svar pĂ„ frĂ„gan varför det hĂ€nde, har han tidigare sagt till TT.

– Jag tycker inte att man har kommit tillrĂ€ckligt lĂ„ngt i utredningsarbetet och för mig Ă€r det en gĂ„ta att det ska behöva gĂ„ 30 Ă„r och att vi fortfarande utreder orsaken.

Fakta: Estoniakatastrofen

FÀrjan Estonia sjönk den 27 september 1994 pÄ vÀg frÄn Tallinn till Stockholm.

852 mÀnniskor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer rÀddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats var att fĂ€stena och lĂ„sen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. NĂ€r bogvisiret lossnade forsade stora mĂ€ngder vatten in pĂ„ bildĂ€ck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krĂ€vt att det snabba förloppet dĂ„ fartyget sjönk mĂ„ste utredas ytterligare.


Fakta: DÀrför undersöks Estonia igen

Beslutet att göra nya undersökningar vid Estonia grundar sig pÄ fynd som visades upp i en dokumentÀrfilm frÄn 2020. Tidigare okÀnda hÄl i skrovet uppdagades och teorier om hur de uppstÄtt presenterades.

Estlands olycksmyndighet bestÀmde sig för att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Svenska och finlÀndska myndigheter tillfrÄgades om att delta i utredningsarbetet.

Under sommaren 2021 och 2022 har man bland annat fotograferat utsidan av fartyget och tagit prover av bottnen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!