Kritik mot sekretess om döda på äldreboenden

– Jag tycker att det är ett stort bekymmer. Om vi inte vet hur det ser ut i olika äldreboenden kan vi faktiskt inte förstå vad som hänt och inte heller lära oss av våra misstag, säger äldreforskaren Marta Szebehly.

Sedan dödstalen i covid-19 började stiga igen i mitten av oktober har hittills 714 personer registrerats som döda i covid-19, enligt Socialstyrelsen. (Siffran kommer på grund av eftersläpning att behöva skrivas upp. En stor del av den senaste veckans höga antal dödsfall som rapporterats av Folkhälsomyndigheten ingår inte.)

Av dessa 714 var 407, eller 57 procent, personer på äldreboende. Andelen avlidna på äldreboende under den här perioden är därmed högre än tidigare, då den legat runt 46 procent.

Marta Szebehely anser att det är för tidigt att dra några slutsatser, men konstaterar ändå att utvecklingen är oroande.

– Det kan hända att andelen jämnas ut med tiden. Men det är, än så länge, inte klart färre på äldreboende som avlider, säger Szebehely, som är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Oklar effekt

Den eventuella försämringen sker trots att äldreomsorgen i dag sägs ha bättre förutsättningar att möta smittan. Till skillnad från i våras finns skyddsutrustning, liksom möjlighet till testning och smittspårning.

Socialstyrelsen brukar också framhålla att 160 000 äldreomsorgsanställda sedan i våras har genomgått en digital utbildning i basala hygienrutiner.

TT: Varför ger detta inte större effekt?

– Det här är en sjukdom som går in på äldreboenden. Det är nästan omöjligt att hålla den ute. Enda sättet tycks vara att hålla nere smittan i samhället, säger Marta Szebehely.

Att Sverige saknar offentlig statistik om hur många äldreboenden som har drabbats och hur många personer som har smittats och avlidit i olika äldreboenden är en stor brist, anser hon.

– Vi vet att totalt har 3,4 procent av alla äldre i svenska äldreboenden avlidit med covid-19. Men bakom den siffran finns säkert äldreboenden som har haft 20 procent döda i covid-19, och sådana som har haft noll. Det kanske är en slump, men om man inte tar fram den kunskapen kan vi inte veta.

Agera snabbare

I vissa andra länder redovisas dessa siffror kontinuerligt. Där är det också tydligt att ett litet antal boenden står för en stor andel av dödsfallen. Ett exempel är Australien, där 1 procent av äldreboendena står för 58 procent av dödsfallen på äldreboenden. I Ontario i Kanada står 3 procent av äldreboendena för 44 procent av dödsfallen.

– Med den typen av uppgifter kan man också gå vidare och undersöka vad som kännetecknar de äldreboenden som haft mycket smitta eller många dödsfall. Då kan man se om det finns samband med exempelvis sjuksköterskenärvaro och annat som har betydelse, säger Marta Szebehely.

Ansvariga för vården kan också snabbare agera om de ser att det finns problem, påpekar hon.

– Kanske måste man sätta in personal från regionen för att boendet ska få det stöd det behöver, säger hon.

De flesta klarar sig

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att de flesta äldre i äldreboenden hittills inte har smittats av covid-19, säger Marta Szebehely.

– Det rör sig totalt om runt tio procent som bor i äldreboende som har smittats, och de flesta som smittats har klarat sig. Drygt en tredjedel av de smittade avlider.

Det förhållandet verkar också vara likartat i de länder som Marta Szebehely har jämfört i sina undersökningar.

– Det tycks inte vara så att man löper större risk att dö om man smittats i ett svenskt äldreboende än om man smittats i exempelvis ett danskt eller finskt, vad jag har sett i alla fall.