Enligt Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid FolkhÀlsomyndigheten, kan grÄzoner lÀtt uppstÄ.
ââDet kan vara svĂ„rt att bedöma om ett barn hĂ„ller pĂ„ att bli sjukt eller inte, eller Ă€r tillrĂ€ckligt friskt efter en förkylning. Om barnet Ă€r hĂ€ngigt och verkar vara sjuk Ă€r det bĂ€ttre att vara hemma om man Ă€r osĂ€ker, sĂ€ger hon till TT.
Om ett barn Àr ute och leker i kalluft och under tiden blir lite snorigt, sÄ dÀr som barn kan bli av det friska vÀdret, behöver barnet inte stanna hemma.
Nationella rekommendationer
Men om ett barn dĂ€remot insjuknar i en regelrĂ€tt förkylning eller nĂ„gon annan infektion och snorar, hostar eller fĂ„r feber, dĂ„ ska hon eller han vara hemma â Ă€ven om barnet stundvis verkar piggt och leker. Barnet ska gĂ„ tillbaka till förskolan först efter tvĂ„ symtomfria dagar hemma, enligt FolkhĂ€lsomyndighetens nationella rekommendationer.
Om barnet inte blir fullt sĂ„ sjukt utan endast har milda symtom, men Ă€ndĂ„ ter sig krassligt, ska det ocksĂ„ stanna hemma. Ăven i ett sĂ„dant scenario Ă€r det tvĂ„ symtomfria dagar hemma som gĂ€ller innan det gĂ„r bra att gĂ„ tillbaka till förskolan.
Om barnet, efter en ordentlig förkylning eller efter att ha varit hemma med mildare symtom, har fĂ„tt sin vanliga energi tillbaka, dĂ„ kan hon eller han Ă„tervĂ€nda till förskolan nĂ€r det har gĂ„tt sju dagar efter insjuknandet â Ă€ven om barnet fortfarande har lĂ€tta symtom som snuva, sĂ„ kallade restsymtom.
"TillÀggsdirektiv"
Karin Tegmark Wisell understryker att dessa rekommendationer Àr generella för hela landet men att det kan förekomma regionala riktlinjer.
ââDet kan uppstĂ„ mĂ„nga olika situationer dĂ€r regionen kommer med tillĂ€ggsdirektiv. Exempelvis om det finns skĂ€l för barn som varit förkylda att vara hemma lĂ€ngre Ă€n tvĂ„ symtomfria dagar pĂ„ grund av en omfattande smittspridning, eller besluta om att vissa skolor ska prioriteras för tester, sĂ€ger hon.