Januari Àr en mÄnad som gÄr i trÀningens tecken. Nu Àr det dags att en gÄng för alla komma i form. Bland trÀningsmaskiner och löpband pÄ gymmen blir det trÄngt, och i promenadspÄren lunkas det fram i nyköpta gympadojor.
Samma fart Àr det inte i december, sÄ vad Àr det egentligen som gÄr snett med nyÄrslöftena?
ââMan drar i gĂ„ng alldeles för hĂ„rt och sĂ€tter upp orealistiska mĂ„l, sĂ€ger Ă sa Tornberg, docent vid Lunds universitet, som bland annat forskar pĂ„ trĂ€ning.
NÀr det gÀller uthÄllighetstrÀning börjar ofta motivationen tryta.
ââJag tror att man tröttnar för att det Ă€r för jobbigt och obehagligt och man förknippar det med stark olust. NĂ€r det gĂ€ller skaderisken Ă€r den vĂ€ldigt stor om man börjar för snabbt och för hĂ„rt, sĂ€ger hon.
TĂ€nk smart
Som fysioterapeut, det som tidigare kallades sjukgymnast, trÀffar hon pÄ patienter som gjort just det under det nya Äret. Det Àr inflammerade senor, problem med axlar och rygg.
SĂ„ för att undvika skador â och hĂ„lla i trĂ€ningen â gĂ€ller det att tĂ€nka smart. Smart Ă€r en akronym. S stĂ„r för specifikt â alltsĂ„ tydligt. M stĂ„r för mĂ€tbart. A för accepterat â att det Ă€r nĂ„got man verkligen vill. R stĂ„r för realistiskt och T handlar om tidsaspekten.
FolkhĂ€lsomyndighetens rekommendation Ă€r trĂ€ning pĂ„ mĂ„ttlig nivĂ„ 150â300 minuter i veckan. Ă sa Tornberg rekommenderar att kanske börja med 75 minuter i veckan under första kvartalet, dubbla det under andra kvartalet, köra 225 kvartal tre och 300 under fjĂ€rde kvartalet.
ââDĂ„ har man gjort en vĂ€ldigt bra förĂ€ndring av sitt beteende, och det Ă€r stor sannolikhet att man hĂ„ller i det, sĂ€ger hon.
LÀmpliga aktiviteter kan vara att gÄ eller cykla till jobbet, hoppa av bussen en station tidigare och ta trappen i stÀllet för hissen. VÀljer man gymmets konditionsmaskiner Àr ett rimligt tempo att man kan prata med en kompis lite kort under trÀningen. Kör man styrketrÀningsmaskiner Àr den gyllene regeln att man ska orka mellan sex och tolv repetitioner Ät gÄngen.
En del sÀtter upp mÄlet att springa ett lopp. Det Àr i och för sig specifikt, tydligt och mÀtbart och kan vara motiverande.
ââDe smĂ„ mĂ„len kan vara att de första tre mĂ„naderna kanske man mĂ„ste öva sĂ„ man kan springa tvĂ„ kilometer i strĂ€ck, beroende pĂ„ hur trĂ€nad man Ă€r, och att man ökar strĂ€ckan pĂ„ det sĂ€ttet. Att springa ett lopp sĂ€ger ingenting om hur man tar sig dit, sĂ€ger hon.
Skynda lÄngsamt
Ett vinnande koncept Àr att ta hjÀlp, antingen av olika gemenskaper, eller av fysioterapeut eller personlig trÀnare.
ââDet finns olika "trĂ€ningscommunities" man kan fĂ„ stöttning av. Att fĂ„ stöd och guidning Ă€r nĂ„got man vet hjĂ€lper.
Och skulle det bli nÄgon eller nÄgra veckor utan trÀning ska man försöka att inte ge upp.
ââJag tror att det Ă€r viktigt att om man skulle komma av sig Ă€r det inte kört, utan det viktiga Ă€r att man kommer i gĂ„ng igen.
Att trÀna lite Àr ocksÄ bÀttre Àn att inte trÀna alls.
ââDet Ă€r ett positivt att man vill röra pĂ„ sig. SĂ„ det Ă€r ett bra nyĂ„rslöfte att investera i sig sjĂ€lv och sin framtid. Men skynda lĂ„ngsamt, sĂ€ger hon.