NÀr hundratals desperata mÀnniskor marscherade genom Senegals huvudstad med tomma rissÀckar i hÀnderna var det kulmen pÄ den globala spannmÄlskrisen 2008. Den orsakades bland annat av extrema vÀderhÀndelser som torka och översvÀmningar och de begrÀnsade lagren och ökande priserna fick stora risproducenter som Indien och Vietnam att stoppa eller begrÀnsa sin export. Det ledde i sin tur till ransonering i amerikanska stormarknader, panikhamstring i Filippinerna och svenska artiklar som dryftade oron för dyrare ris.
SpannmĂ„lskrisen Ă€r ett exempel pĂ„ hur klimatförĂ€ndringarnas effekter â precis som varor, mĂ€nniskor och kapital â kan fĂ€rdas över grĂ€nser, ge upphov till risker och krĂ€va Ă„tgĂ€rder pĂ„ andra sidan jordklotet.
Globalt problem
Det blir ett allt större huvudbry i takt med klimatets snabba förÀndring, men fÄr alldeles för lite uppmÀrksamhet nÀr lÀnder diskuterar och finansierar klimatanpassning, enligt en rapport frÄn Stockholm Environment Institute.
ââOfta handlar det bara om det nationella egenintresset. Det finns en bristande förstĂ„else för var klimatrisker uppstĂ„r, hur de fĂ€rdas genom det globala systemet och vilka befolkningar och lĂ€nder som Ă€r mest drabbade, sĂ€ger Magnus Benzie, en av forskarna bakom rapporten.
ââKlimatförĂ€ndringarna gĂ„r pĂ„ sĂ€tt och vis att jĂ€mföra med pandemin. Covid fanns pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen samtidigt och effekterna spillde över grĂ€nser och drabbade alla.
I fokus för rapporten stÄr de globala leveranskedjorna för jordbruksprodukterna majs, ris, vete, soja, sockerrör och kaffe. Analysen utgÄr frÄn en kvantitativ metod, dÀr flödena mellan exportör och importör har vÀgts samman med hur beroende ett land Àr av just det importflödet och hur stora risker som finns framöver i och med ett förÀndrat klimat.
Resultatet pekar pĂ„ att alla lĂ€nder â oavsett nivĂ„ av utveckling, makt eller vĂ€lstĂ„nd â stĂ„r inför stora risker nĂ€r det gĂ€ller matsĂ€kerhet och stabilitet pĂ„ marknaden. USA, Kina och Brasilien lyfts fram som de största orosmolnen nĂ€r det gĂ€ller risker i den globala handeln, vilket förstĂ„s fĂ„r konsekvenser för de lĂ€nder som Ă€r beroende av dem för tillgĂ„ngen till mat.
ââSom internationellt samfund Ă€r vi bara sĂ„ motstĂ„ndskraftiga som de mest sĂ„rbara bland oss, sĂ€ger rapportens huvudförfattare Kevin Adams.
Sveriges risker
Sverige importerar ungefÀr dubbelt sÄ mycket jordbruksprodukter och livsmedel som vi exporterar. Men handeln Àr relativt diversifierad och det faktum att Sverige inte Àr beroende av ett mindre antal handelspartner Àr en bra utgÄngspunkt, enligt Benzie, som dock pÄpekar att rapporten visar pÄ nÄgra kÀllor till oro ur ett svenskt perspektiv.
ââDet finns en del riskabla handelsrelationer, som exempelvis majs frĂ„n USA. Majs Ă€r inte jĂ€tteviktigt i den svenska dieten men inte heller obetydligt, sĂ€ger han till TT.
ââSojasystemet kommer att stramas Ă„t av klimatförĂ€ndringarna och pressas av ökad efterfrĂ„gan. Det kan bli svĂ„rt för ett litet land som Sverige att konkurrera om tillgĂ„ngarna.
NÀr det gÀller vete ser det ganska tryggt ut för Sverige, som till stor del Àr sjÀlvförsörjande och dÀr importen frÀmst sker inom EU dÀr tillgÄngen ser relativt sÀker ut i framtidens klimat.
För morgonkoppen kaffe ser det dock mörkare ut. En stor del av det kaffe som konsumeras i Sverige odlas i Brasilien och dÀr kommer produktionen av den populÀra sorten arabica minska med över 60 procent de kommande Ärtiondena, enligt rapporten.
ââKaffet kopplas inte till matsĂ€kerhet, men Ă€r en viktig del av den nordiska kulturen, sĂ€ger Benzie.
ââSveriges beroende av brasilianskt kaffe Ă€r en handelsrelation förknippad med hög risk. Hela marknaden stĂ„r under stora pĂ„frestningar sĂ„ det finns fĂ„ möjligheter för Sverige att ersĂ€tta Brasilien med en annan mer pĂ„litlig och motstĂ„ndskraftig leverantör.
Manar till samarbete
För att tackla riskerna och klara framtidens utmaningar manar rapportförfattarna till internationellt samarbete nÀr det gÀller klimatanpassning. LÀnder som Sverige kan ha en viktig roll att spela, enligt Benzie.
ââSverige Ă€r en liten men öppen och globaliserad ekonomi som pĂ„verkas oproportionerligt mycket av den hĂ€r typen av risker, sĂ€ger han.
ââSverige har ett gott rykte internationellt och skulle kunna leda en koalition av lĂ€nder som tar ett globalt angreppssĂ€tt pĂ„ anpassning pĂ„ största allvar.