Isen har varit tjock, dimman tÀt. Men de nÀrmare 40 forskarna pÄ Oden har ocksÄ störts av den ludna lokalbefolkningen.
ââVi har haft över 30 isbjörnsbesök, sĂ€ger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och forskningsledare för polarexpeditionen.
ââDe stĂ€ller till problem för oss, nĂ€r de kommer för nĂ€ra mĂ„ste vi sluta arbeta pĂ„ isen. Ă andra sidan Ă€r de fantastiska att titta pĂ„.
Expedition i ishavet
Oden brukar vanligtvis bryta is i statens tjÀnst. Men de senaste sex veckorna har hon fungerat som forskningsplattform mellan norra Svalbard och norra Grönland. Nu ligger dock fartyget i fjorden i Longyearbyen och forskarna Àr pÄ vÀg hem.
DÄ kliver kronprinsessan Victoria ombord och fÄr bland annat veta mer om hur data samlats in med fjÀrrstyrda ubÄtar, vÀderballonger och en jÀttelik "dammsugare" som sugit in luft för vidare analys.
ââDet Ă€r tydligt att Sverige har en vĂ€ldigt stark stĂ€llning i polarforskningen, givet vĂ„r storlek. Det Ă€r nĂ„got vi ska vĂ€rna och vara stolta över, sĂ€ger kronprinsessan till TT:s utsĂ€nda pĂ„ Oden.
Det 13 000 ton tunga fartyget har jagat atmosfÀriska floder, alltsÄ varm och fuktig luft som drar in över Arktis söderifrÄn.
ââVi vill förstĂ„ hur smĂ€ltsĂ€songen inleds och vad det Ă€r som gör att isen börjar smĂ€lta pĂ„ vĂ„rkanten. SĂ€rskilt förhĂ„llandet till vĂ€dret, i synnerhet intrĂ„ng av varm och fuktig luft söderifrĂ„n, sĂ€ger Tjernström.
Tidigt ute
För att kunna studera inledningen pÄ smÀltsÀsongen var forskarna tvungna att ge sig av tidigare pÄ Äret Àn vanligt. Att ta sig fram i nordligaste Arktis pÄ vÄren skulle visa sig vara en utmaning.
ââIsen var ganska besvĂ€rlig. Vi kom inte sĂ„ lĂ„ngt norrut som vi hade hoppats, sĂ€ger Tjernström.
ââSedan kom det inte sĂ„ mycket varm luft som vi hade hoppats pĂ„ heller. Men vi lyckades fĂ„nga inledningen av smĂ€ltsĂ€songen, den 10 juni, och dĂ„ kĂ€nde jag "yes", nu Ă€r vi i mĂ„l.
Arktis beskrivs som klimatförÀndringarnas kanariefÄgel. HÀr gÄr den globala uppvÀrmningen snabbare Àn pÄ resten av jorden och förhÄllandena hÀr pÄverkar klimatet pÄ andra platser pÄ klotet.
ââAllt hĂ€nger ihop. Det som hĂ€nder i Arktis stannar inte i Arktis. Arktis Ă€r en del av ett globalt system och det globala systemet pĂ„verkar oss alla, sĂ€ger Tjernström.
ââDet Ă€r en av de allra tydligaste manifestationerna av den globala uppvĂ€rmningen, det gĂ„r inte att lösa problemen i Arktis utan att lösa dem globalt. Det finns bara ett sĂ€tt att se till att vi inte förlorar Arktis sommaris och det Ă€r att stoppa den globala uppvĂ€rmningen.
DĂ„liga modeller
Dagens datormodeller som anvÀnds för att beskriva hur klimatet förÀndras i Arktis Àr ganska dÄliga, delvis pÄ grund av bristen pÄ kunskap om förhÄllandena pÄ vintern och vÄren nÀr forskningsfartyg har svÄrt att ta sig fram genom isen. Tjernström tror att datan frÄn expeditionen kommer att bidra till en förbÀttring.
ââFör att förbĂ€ttra klimatmodellerna behöver vi mer kunskap, vilket har varit poĂ€ngen med den hĂ€r resan. Blir klimatmodellerna mer realistiska blir de ocksĂ„ mer anvĂ€ndbara.
Om det ska gÄ att forska i Centralarktis under de Ärstider nÀr isen Àr som tjockast mÄste Sverige ha tillgÄng till ett forskningsfartyg som ocksÄ kan bryta polaris, framhÄller Tjernström.
ââOden Ă€r förmodligen en av de allra bĂ€sta konventionella isbrytarna. Om inte Oden klarar det klarar ingen annan det heller. DĂ„ mĂ„ste vi bygga en isbrytare som Ă€r bĂ€ttre Ă€n Oden, som Ă€r det bĂ€sta vi har.
Oden lyfts alltsÄ fram som kronjuvelen i svensk polarforskning. Men hon nÀrmar sig pensionsÄlder och om Sverige ska behÄlla sitt fotfÀste som ett av de ledande lÀnderna inom polarforskning behövs ett snart beslut om ett nytt fartyg, enligt Polarforskningssekretariatet.
ââKlimatet vĂ€ntar inte, sĂ€ger direktör Katarina GĂ„rdfeldt.
ââOden har passerat sitt bĂ€st-före-datum pĂ„ grund av sitt enorma klimatavtryck. Hon Ă€r 30 Ă„r gammal, kan gĂ„ sönder och vi mĂ„ste tĂ€nka pĂ„ framtiden nu sĂ„ att vi har ett fartyg nĂ€r det behövs.
"Oroande"
Rysslands krig i Ukraina, som lett till avbrutna forskningssamarbeten och instÀllda expeditioner till ryska Arktis, Àr ytterligare ett argument varför Sverige bör skaffa ett nytt forskningsfartyg av högsta polarklass, menar GÄrdfeldt.
ââVĂ€rlden behöver den starkaste typen av isbrytare, som det för nĂ€rvarande bara Ă€r Ryssland som har. NĂ€r Oden tas ur drift ramlar vi ner ytterligare pinnhĂ„l pĂ„ polarklasskalan. Det Ă€r oroande att vĂ€stvĂ€rlden inte har forskningsresurser.
FrÄgan om ett nytt svenskt forskningsfartyg Àr under beredning sedan lÀnge. Men nÀr ett besked kan vÀntas komma kan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) inte svara pÄ.
ââVi fĂ„r Ă„terkomma om det, sĂ€ger hon.
ââMen det Ă€r uppenbart att regeringen verkligen ser betydelsen av polarforskning och det vĂ€rdeskapande som finns hĂ€r pĂ„ det svenska fartyget Oden.