VĂ€rldens vanligaste humla allt vanligare

VĂ€rldens vanligaste humla – den mörka jordhumlan – brer ut sig i rasande takt. PĂ„ 1800-talet utgjorde arten runt 20 procent av alla jordhumlor i SkĂ„ne. Nu Ă€r siffran uppe i 80 procent. Orsaken?
–Det Ă€r klimatet, sĂ€ger Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet.

VĂ€rldens vanligaste humla – den mörka jordhumlan.

VĂ€rldens vanligaste humla – den mörka jordhumlan.

Foto: Kennet Ruona/TT

Livsstil & fritid2021-03-18 21:19

I Sverige finns runt 40 humlearter, varav den mörka jordhumlan utgör en klar majoritet. Faktum Ă€r att den ocksĂ„ ökat stadigt i SkĂ„ne de senaste 150 Ă„ren. År 1871 motsvarade arten nĂ€mligen 21 procent av jordhumlorna, och Ă„r 2015 hade andelen ökat till hela 79 procent i SkĂ„ne, enligt en studie frĂ„n Lunds universitet.

"Helt temperaturstyrd"

Ökningen har klargjorts genom att amatörer och forskare har samlat in humlor under lĂ„ng tid, och nu har forskarna lĂ„tit undersöka de gamla samlingarna som Ă€r hela 150 Ă„r tillbaka i tiden.

– NĂ€r vi tittade pĂ„ hur andelen mörk jordhumla förĂ€ndrats under 150 Ă„n var det lika överallt, sĂ€ger Lina Herbertsson som förklarar att arten ökat i omfattning – bĂ„de i skogslandskap som i jordbrukslandskap.

Forskarna har Àven jÀmfört förekomsten av arten med temperaturkurvan genom Ären.

– Vi ser att ökningen av mörk jordhumla – i jĂ€mförelse med andra jordhumlor – Ă€r helt och hĂ„llet temperaturstyrd.

Dykt upp i norr

Tuff, robust och bra pĂ„ att anpassa sig – sĂ„ beskriver Lina Herbertsson arten som egentligen trivs bĂ€st i sydligt klimat. Den finns Ă€nda ner pĂ„ den nordliga delen av Afrika, men numera dyker den Ă€ven upp allt lĂ€ngre norrut.

– För 150 Ă„r fanns den i Uppsala, men antagligen inte sĂ„ mycket mer norrut. Nu gĂ„r den till och med att hitta i Abisko – men dĂ„ kommer den sannolikt frĂ„n vĂ€xthus, förklarar hon och fortsĂ€tter:

– Vi har tittat pĂ„ SkĂ„ne, men det vi kan sĂ€ga Ă€r att den ökning vi ser i studien sannolikt Ă€r minst lika stor norrut i Sverige.

"Ha massor med blommor"

En annan upptĂ€ckt som forskarna i Lund gjort Ă€r att humlan Ă€ven Ă€r aktiv tidigare pĂ„ vĂ„ren nuförtiden. Det rör sig om en extrem förĂ€ndring om hela 41 dagar – frĂ„n 1900-talets början fram till 2015.

Huruvida arten brer ut sig pÄ andra humlors bekostnad Àr Ànnu oklart. Kanske norpar den dÄ till sig alla boplatser som finns?

– Vi vet inte i dag. Tills man vet mer kan det vara klokt att vi ser till att det finns tillrĂ€ckligt med mat och boplatser till alla, sĂ€ger Lina Herbertsson som tipsar om vad alla med tillgĂ„ng till trĂ€dgĂ„rd eller gĂ„rd kan tĂ€nka pĂ„ för att hjĂ€lpa vĂ„ra pollinatörer pĂ„ traven.

– Vi ska lĂ„ta det vara stökigt i trĂ€dgĂ„rden. BehĂ„ll en hög med kvistar, och ha en hörna med högt grĂ€s. Och massor med blommor – inhemska blommor som blommar frĂ„n tidig vĂ„r Ă€nda in pĂ„ hösten.

Fakta: Humlor

Humlor Àr en grupp sociala bin som Àr utbredd över norra halvklotet med nÄgra enstaka arter i Sydamerika.

I Sverige finns cirka 40 humlearter och i vÀrlden omkring 250 stycken.

Djuren har förmÄga till egen inre vÀrmeproduktion, vilket gör att de kan leva Àven i arktiska trakter.

De indelas i sociala humlor och snylthumlor. I Sverige finns det trettio respektive nio arter av dessa slÀkten.

Humlor Àr kraftigt byggda och har en tÀt behÄring som vanligen bildar svarta, vita och gula eller brunröda tvÀrgÄende fÀlt över kroppen. FÀrgteckningen kan dock variera mycket, Àven inom samma art.

Humlans hjÀrna Àr stor som ett sesamfrö och innehÄller knappt en miljon nervceller, vilket kan jÀmföras med mÀnniskohjÀrnan, som har drygt 100 miljarder nervceller.

KĂ€llor: Nationalencyklopedin, Lunds universitet och Science

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!